Vilka får betala priset för detta?
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
För att tillgodose rättssäkerheten godtas inte anonyma vittnesmål och andrahandsuppgifter, data om människor måste vara inhämtade rättssäkert och grundat på vetenskap och beprövad erfarenhet när det gäller fackmässiga bedömningar. Klander och påföljd av myndighet och domstol måste baseras på lag, föreskrift och dylikt och inte utifrån enskild persons subjektiva tyckande.
För psykologer finns etikregler om kompetens, förhållningssätt, metodik och dokumentation vid utredningar. Det är ingen tillfällighet att det krävs många år av teoretisk och praktisk utbildning för att sörja för att inte människor som söker hjälp kommer i kläm. Fantasifulla yrkestitlar utdelade av managementföretag kan innebära både vin och vatten.
I begreppet kompetens ligger också att inte handla omnipotent utan kunna se gränserna för sin egen befogenhet och förmåga. Ingen omdömesgill yrkesutövare försöker - för att använda en bild - vara både förundersökningsledare, försvarare, åklagare, domare och bödel i samma mål.
Det är därför med bestörtning och beklämning jag läser om processen mot Anders Mansten. Jag känner igen mönstret från andra fall. I det som sades vara en utredning av anmäld mobbning skickas fram två påstått oberoende utredare, som kallar sig "seniorkonsulter". Den ene har ett långt chefsförflutet inom landstinget och därefter åtskilliga uppdrag åt samma arbetsgivare, den andra är hans maka, mellanstadielärare. Ingen har så vitt jag vet yrkesutbildning i individual- eller socialpsykologi men gör ändå tolkningar och uttalanden som förutsätter sådan kompetens.
Dessutom leker de polis och utdelar reprimander med brösttoner för påstått brott (hot mot person) utan att frågan ens utretts av polisen som är behörig instans, än mindre dom fallit. Anklagelsen görs dessutom i offentlig utredning och press (NK).
Utan att någon patient anmält sig kränkt av Mansten eller de själva intervjuat någon fördömer de Mansten på anonymiserad andrahandsuppgift (vems och i vilket syfte?). Landstinget anser sig kunna bryta mot Arbetsmiljölagens sekretesskydd för person när det gäller Mansten men inte precisera vem som riktar anklagelserna mot Mansten så att underlaget kan granskas juridiskt.
Enligt uppgift i utredningen törs inte ledningen driva anklagelserna själva av hänsyn till opinionen utan skickar fram två inhyrda torpeder (?) som i grande final förklarar Mansten persona non grata i hela landstingsområdet innan frågan ens behandlats i behörig instans. Eller agerar de gränslöst och okunnigt på eget bevåg?
Mansten ska naturligtvis ha skyldigheter som andra utifrån lagar och avtal även om jag känner till åtskilliga guldkantade undantag för bristyrket läkare i Norrbotten utan att det föranleder brösttoner.
Han ska också ha den rättssäkerhet som varje medborgare är garanterad.
Konsulternas insats kan komma att kosta skattebetalarna stora skadestånd till Mansten, driva bort en skicklig läkare och skrämma landstingets anställda politiskt aktiva till tystnad. Var det detta som var målet?