Jägareförbundet i Norrbotten kritiserar den 21 februari att älgbetesinventeringen kan finansieras från älgvårdsfonderna. Tvärtemot vad skribenterna anser, så har Skogsstyrelsen inga andra intressen än att bidra till en välfungerande älgförvaltning.
Skogsstyrelsen ser positivt på att skogsbruket hittat olika finansieringsformer för älgbetesinventeringar, så att fler älgförvaltningsområden kan få bra beslutsunderlag. Det förbättrar möjligheten till en adaptiv förvaltning. Skogsstyrelsen vill att finansieringen av älgbetesinventering ska tryggas och vara långsiktig. Däremot förordar vi inte den ena eller andra finansieringsformen. Det är inte vår roll. Vår roll är att bistå älgförvaltningen med kvalitetssäkring av älgbetesinventeringen, äbin, redovisa resultat samt inom ramen för vår uppdragsverksamhet genomföra älgbetesinventeringar.
Älgförvaltningens mål är att skapa en älgstam av hög kvalitet i balans med betesresurserna. Det kräver kunskap om älgstam, betesresurser och betesskador i skogen. I Norrbotten, Västerbotten och delar av Västernorrland har Skogsstyrelsen under senare år inventerat på uppdrag av skogsbruket.
I uppdraget har i vissa fall ingått att ansöka om medfinansiering från älgvårdsfonderna, vilket i en del fall beviljats av länsstyrelsen. Av reglerna för älgvårdsfonderna framgår att de bland annat kan användas till inventering, exempelvis älgbetesinventering.
Äbin är en vetenskapligt framtagen och statistiskt säker metod för att skatta skador av älg på trädslag betydelsefulla för skogsproduktion och biologisk mångfald. Nytt för i år är att markägarna med egen finansiering beslutat att inventera ungefär hälften av landets älgförvaltningsområden. I Norrbotten och Västerbotten har skogsbruket under många år genomfört en mer omfattande inventering. Med enbart den nya finansieringen, inventeras färre områden, vilket ger ett sämre beslutsunderlag för älgförvaltningen. Det vore olyckligt. Största nyttan av inventeringen är att visa hur betesskadorna förändras över tid. Det är särskilt viktigt i norr där skadorna varierar mycket mellan åren.
För 2015 vet vi inte vilken omfattning av inventering som skogsbruket vill utföra, eller om vi eller någon annan aktör kommer att få i uppdrag att inventera. Inte heller om detta i så fall innefattar att söka stöd från älgvårdsfonderna. Viktigast för Skogsstyrelsen är att vi når en älgstam i balans med betesresurserna. Här är älgbetesinventeringen ett mycket viktigt verktyg. Vi har inget intresse av att blåsa liv i gamla konflikter – enbart av att föra en konstruktiv dialog om hur vi når älgförvaltningens mål.