Vetenskapligt stöd för restriktiv alkoholpolitik
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Skulle Sverige anpassa alkoholskatterna till genomsnittlig EU-nivå skulle det också innebära en anpassning till en betydligt högre nivå för såväl alkoholkonsumtion som alkoholskador. För alla som är engagerade i den socialpolitiska debatten borde det vara en självklarhet att förhindra en sådan utveckling. Vad vi minst av allt behöver är ökade alkoholskador.
Det är få områden som är så väl utforskade som hur pris och efterfrågan på alkohol hänger ihop. Alkoholdrycker är handelsvaror som påverkas av pris och inkomst, precis som andra varor. I Sverige såväl som i andra länder har det gjorts flera studier av alkoholkonsumtionens pris- och inkomstkänslighet. Slutsatsen för alkoholpolitiken är entydig: Beskattning av alkohol är i jämförelse med andra möjliga alternativ ett mycket effektivt instrument för att minska konsumtionen och därmed skadorna. Denna uppfattning har också starkt stöd från Världshälsoorganisationen (WHO).
Medvetenheten om vilken betydelse alkoholen har för sjukdomar och sociala problem har också ökat markant i flera EU-länder. Allt fler ser prisinstrumentet som centralt för att påverka konsumtionen. Det räcker bara med att hänvisa till den rapport som EU-kommissionen nyligen presenterade på sin hemsida, "Alcohol in Europe - a public health perspective".
Forskningen visar på ett starkt vetenskapligt stöd för åtgärder som begränsar tillgängligheten (pris, monopol, åldersgränser). Svagt är däremot det vetenskapliga stödet för åtgärder som begränsar efterfrågan (information, attitydpåverkan). Av detta skall inte dras slutsatsen att information och attitydpåverkan saknar betydelse. Även om de direkta effekterna på alkoholkonsumtionen är små, är information och attitydpåverkan snarare en förutsättning för att få folklig acceptans för de tillgänglighetsbegränsande åtgärderna.
Problemen med smuggling och olaglig vidareförsäljning av alkohol skall inte underskattas men slutsatsen är inte att den socialt inriktade alkoholpolitiken har spelat ut sin roll, utan i stället att vi behöver en mer - inte mindre - heltäckande alkoholpolitik som inbegriper flera politikområden. Problemen måste mötas med kraftfulla motåtgärder i kombination med olika insatser för att bekämpa den brottsliga alkoholhanteringen.
Vill vi förhindra att alkoholskadorna ökar, är tull, polis och åklagare och radikalt sänkta införselmängder medlen mot smuggling och olaglig vidareförsäljning av alkohol. Inte sänkta alkoholskatter. Med ökad risk för upptäckt skulle lönsamheten i den olagliga alkoholhanteringen radikalt kunna minska och därmed trängas tillbaka.