Debattartikeln i Piteå-Tidningen den 11 november ”Sveriges bästa skolkommun” har så många sakfel att jag måste reagera. Det är rent av politisk propaganda allt som förs fram i debattartikeln. Om man ska skriva en sådan propagandaskrift ska den väl innehålla sådan information att det överensstämmer med vad forskningen säger och den säger något helt annat, påstår jag. Hur kan jag påstå det då? Ja, som mångårig lärare vid Luleå tekniska universitet har jag en helt annan erfarenhet än vad skribenterna påstår.
För det första finns inget i forskningen som visar att större skolenheter skulle vara bättre för eleverna, tvärtom skulle jag vilja säga. Mindre enheter ger en så stor fördel att det överväger.
Punkt efter punkt ska jag visa på att påståendena inte stämmer:
Punkt 1. Kvaliteten ska vara hög; Det är knappast något som kommunen kan garantera med ett sådant dokument. Det beror ju på den personal man har.
Punkt 2. Lärares kompetens; Den finns i skollagen som säger att hur den ska vara, inget som kommunen har något med att göra.
Punkt 3. Elevunderlaget; Vad har det med pedagogiskt utvecklingsarbete att göra? Att det skulle vara lättare att samverka och fördela arbetet vid en större skola än en liten? Det kräver en utredning vad som menas.
Punkt 4. Samverkan mellan stadierna; Vet skribenterna hur detta sker i dag? Sker det något samarbete i dag? Skulle det hindra ett sådant om exempelvis Lillpite, Hemmingmark, Klubbgärdet och Alterdalens skola skulle vara kvar? Det är helt tagit ur luften.
Punkt 5. Fler elever skapar utrymme för att hålla nere klasstorlekarna; Det argumentet förstår jag inte. Att resurserna riktas till elevers behov, förstår jag. Där tror jag att man menar att resurserna kan utnyttjas på ett annat sätt, däremot tvivlar jag på att det blir bättre för eleverna.
Punkt 6. Skolan organiseras stadievis; Vad är det för fördel med detta? Hur sker samverkan mellan stadierna i dag. Kan inte det ske mellan de olika stadierna i dag då?
Punkt 7. Eftersträvar en levande landsbygd; Hur kan man komma med ett sånt påstående? Det här dokumentet eftersträvar ju tvärtom att utarma landsbygden.
Punkt 8. Barnen har möjlighet att gå i samma skola under hela sin uppväxt fram till gymnasiet; Påståendet att det skulle gynna eleverna stämmer inte. Forskning visar på något annat.
Punkt 8. Närhet till skolan eftersträvas; Gäller det inte alla? I förslaget kan man inte läsa det. Vissa elever ska flyttas. Vad är det för demokrati?
Punkt 9. God tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning; Det är väl också ett lagkrav?
Punkt 10. Skolskjutsar ska samordnas; Vad innebär det Det kan innebära att eleverna får vänta i timmar på bussen. Det innebär också att det blir en himla massa pusslande och krångel för barnen och föräldrarna.
I slutet av debattartikeln står det också att skolans hälsostatus är viktig och där har regeringen skjutit till pengar för att förbättra situationen ute i skolorna.
Barnens trygghet och utbildning sitter inte i skolväggarna sägs det i artikeln, men är det inte just det det gör. I dag är det många elever som känner just trygghet med sin skolgång. De upplever sin skola som väldigt speciell och känner trygghet med sina lärare.
Jag frågar: Varför har Piteå fått den här utmärkelsen ”Sveriges bästa skolkommun”? Är det inte just för att man satsar mycket pengar på skolorna i dag, satsar mycket pengar per elev, har hög behörighet och mycket duktiga lärare? Varför ändra på ett vinnande recept?