Vänsterjournalistisk härskarteknik
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Två erfarna politiker har redan nästan snubblat på tråden. Maud Olofsson när hon omedelbart lät vänstern peka ut den viktigaste frågan för regeringsföhandlingarna för den första borgerliga regeringen på femton år genom sitt svar om antalet kvinnliga statsråd.
Carl Bildt med att förvånande nog falla offer för den smickrande uppmärksamheten och uttala sig alltför brett i politiska frågor och därmed bekräfta de farhågor som funnits om hans svårigheter att inordna sig. Tack vare Fredrik Reinfeldts naturligt goda handlag lyckades man inte så split i den borgerliga regeringen dessa gånger men vad händer när påfrestningarna ökar i det långa loppet?
En annan dold vänsterjournalistisk härskarteknik som bör uppmärksammas efter årets valrörelse är att låta vanliga människor eller till och med förmenta personer, som mejlmannen använde sig av, ställa frågor och på så sätt få dessa att verka mer objektiva och representativa för svenska folket än om journalisterna själva skulle ställa dem. Urvalet av personer och ämnen görs givetvis ur ett vänsterperspektiv.
Det märks genom att frågorna oftast handlar om små skillnader i plånboken som förstoras upp och kortsiktig överbudspolitik, där effekter på sikt aldrig diskuteras. En metod som flitigt användes av Sveriges Television i årets valrörelseutfrågningar och debatt.
En sofistikierad metod som också används av journalister på SVT är att låta tjänstemän på, som de uppfattas oväldiga myndigheter, utreda borgerliga förslag. Så skedde då Statistiska Centralbyrån fick utreda effekterna av fastighetsskattens avskaffande och kom fram till samma ståndpunkt som just socialdemokraterna. Inte så märkligt kanske om man tänker sig att vänsterjournalister på SVT ger uppdraget till vänstersympatiserande tjänstemän på en myndighet, SCB.
En granskning av granskarnas allra subtilaste arbetsmetoder förefaller alltså angelägen. Vänsterjournalistik ska inte kunna gömma sig bakom objektivitetsflagg. Då riskeras det genuina demokratiska samtalet.