Våga se verkligheten
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Som patient är jag helt ointresserad av vem som betalar lönen till den vårdpersonal som tar hand om mej när jag behöver sjukvård. Det som är mest intressant är med vilken kvalitet som jag blir omhändertagen, samt som skattebetalare om det är rätt pris på "varan". Det är två kriterier som egentligen borde intressera alla människor mest.
Som det är i dag är det viktigast för en stor del av väljarna att det är s-parti som ska bestämma om sjukvården, och inte kvaliteten på den vård man får. S-partiet har arbetat fram den bästa vård som dom kan prestera, och sen gör man allt för att ingen annan ska kunna visa att den går att göra bättre, och billigare.
Gräddfiler, som Jonsgården tar upp utan att definiera vad han egentligen menar, använder han som ett vanligt "skrämselord" i debatten. Han kunde väl då peka på
exempel på var-när-hur det finns gräddfiler även i den monopoliserade sjukvården. Ta till exempel Görans Perssons med flera partikollegors vikta platser på Sophiahemmet.
Jonsgården tar trots allt upp allvarliga brister som nu finns i den svenska sjukvården, men som den socialdemokratiska politiken inte har någon lösning på. När då den nya regeringen vidtar förändringar för att försöka lösa dessa problem, då protesterar Jonsgården som om att allt vad den socialdemokratiska sjukvårdspolitiken inte klarat av det kan ingen annan heller klara. Visst ska man tro på sitt parti, men lite självkritik och verklighetsförankring skulle inte skada.
Det handlar inte, som Jonsgården beskriver det, om att "slå sönder" en verksamhet som är uppbyggt av gemensamma skattemedel utan det handlar om att utveckla hela sjukvården, inte bara inom de ramar som socialismen tillåter, utan låta hela den kompetenta marknaden vara med "på tåget". Även i fortsättningen ska vår sjukvård finansieras med gemensamma skattemedel och genom landstingen, så länge nu landstingen finns kvar. Den som utför den, det blir den som uppnår bästa kvalitet till lägsta pris. Om det då blir landstingens egenregi eller privata entreprenörer, är ointressant. Ingen entreprenör får jobbet om man inte presterar bättre vård än landstingets egenregiverksamhet. Däri ligger tryggheten och effektiviseringen.
Bra sjukvård handlar inte primärt om eventuella vinster, utan om hur mycket högkvalitativ vård vi får ut av varje skattekrona. Då finns bara två vinnare och det är patienten och skattebetalaren.