Järnvägens problem är välkända. Bristen på kapacitet är uppenbar för både allmänhet och näringsliv. Trots detta framhärdar Trafikverket med att det inte finns kapacitetsbrist på stambanan genom Övre Norrland. - Det är märkligt att Trafikverket inte ser kapacitetsbristen. Vi tycker att Trafikverkets föreslagna åtgärder är bra, men verklighetsbeskrivningen stämmer inte, säger Peter Roslund ordförande i Norrbotniabanegruppen.
Det är regeringen som bett Trafikverket att utreda kapaciteten på Sveriges järnvägar. Trafikverket har nyligen skickat en rapport på remiss, där kartorna visar att det inte finns några kapacitetsproblem för godstransporter på stambanan genom övre Norrland. Detta är en allvarlig felaktighet som riskerar att styra utredningen åt fel håll. Stambanan genom övre Norrland har dålig driftsäkerhet och stora förseningar. Det är ett sårbart enkelspår och gammal bana med kurvor och backar. Urspårningar som leder till långa och dyra trafikavbrott.
- Vi levererar all vår liner med järnväg, vi lastar vagnar efterhand som vi producerar och kör två till tre tåg varje dag, året om, från vår fabrik, säger Per Embertsén, vd för SCA Packaging AB, i Munksund. Det gör att vi är extremt känsliga för störningar på järnvägen. Enkelspår och utan möjligheter att leda om trafiken på andra banor är en stor svaghet, avslutar Embertsén.
- Sture Öberg, logistikchef på Smurfit Kappa, håller med. Om driftsäkerheten var högre mellan Älvsbyn och Vännäs skulle vi lägga mer på järnväg, men enkelspårsproblematiken blir för svår. Vi måste vara säkra på att vi kan hålla våra transporter igång. Med möjligheten till tyngre tåg som Norrbotniabanan ger skulle järnvägen även prismässigt bli mycket konkurrens kraftig.
Vid den senaste urspårningen vid Grötingen (som vid detta tillfälle motsvarade enkelspår) konstaterade Trafikverket att kostnaderna för skador på spåranläggningen och vagnar uppgick till 15 miljoner kronor. Norrbotniabanegruppen har utökat granskningen och konstaterar att de uteblivna intäkterna för näringslivet uppgick till 67 miljoner kronor. Det handlar inte bara om förlorade intäkter utan också om företagens trovärdighet beträffande leveranser, vilket är allvarligt. Enkelspår är ett mycket sårbart system vid störningar. Enkelspårsproblematiken mellan Vännäs och Boden kvarstår så länge inte Norrbotniabanan finns. Tillväxten för hela Sverige hämmas.
Listan över Stambanan genom övre Norrlands brister kan tyvärr göras mycket längre, och problemen är alltför bekanta för både godstransportörer och resenärer. Bilden kan kompletteras med ett näringsliv som ropar efter tågtransporter. Ändå hävdar Trafikverkets ledning att läget är gott. Trafikverkets beskrivning av verkligheten stämmer helt enkelt inte.
Industrin i norra Sverige är allvarligt bekymrad över att järnvägen inte klarar basala krav på godstransporter, varken när det gäller kapacitet eller driftsäkerhet.
- Tåg skulle kunna vara ett attraktivt alternativ om vi kunde känna oss säkra på att transporterna fungerar och håller tider, säger Hans Bergman, vd vid Swebor Stål.
Tidigare har Lindbäcks Bygg i Piteå beskrivit hur de försökt övergå till tågfrakt - åtta vagnar i veckan i stället för 20 långtradare. Men svaret från Green Cargo blev att det är trångt på stambanan och svårt att få tider. Lindbäcks kunde möjligen få tre vagnar. Och tågalternativet föll. Detta är bara ett av många exempel på den högst konkreta bristen på kapacitet.
De närmaste åtta åren ska över 200 miljarder investeras i Norrbotten. När basindustrier ökar produktionen handlar det om stora volymer. Behovet av ökad kapacitet på järnvägssidan kommer snabbt och är mycket omfattande. Trafikverkets modeller klarar inte av industrins stora svängningar. Det höga kapacitetsutnyttjandet i kombination med att stambanan genom övre Norrland helt saknar omledningsmöjligheter gör det till landets mest drabbade stråk när det gäller förseningar. Samtidigt ökar näringslivets krav på punktliga och kostnadseffektiva godstransporter.
Företagen i norra Sverige är väl medvetna om att det inte finns kapacitet. De ansöker därför inte om plats på stambanan eftersom de vet att det redan är fullt på spåret. Sveriges tillväxt pågår till stor del i landets nordligaste del men Trafikverket riskerar att bli en broms i utvecklingen. Företagens rapporter från verkligheten måste få genomslag i statens utredningar och planer. Järnvägssystemet behöver utvecklas och norra norrlandskusten är en allvarlig flaskhals för godstrafiken. En flaskhals som bara kan byggas bort. Något annat alternativ finns inte.