Ta kontrollen över elpriset - bli delägare i vindkraft
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Skellefteå Kraft och Luleå Energi har båda aviserat att de satsar på vindkraft i Norrbotten och det kan de göra därför att de till mer än hälften ägs av kommunerna, dvs. medborgarna. Men Piteborna är inte lika lyckligt lottade, eftersom kommunen bara äger hälften av Piteå Energi och därmed måste vara helt ense med den andra ägaren, Vattenfall, för att kunna besluta om investeringar.
Vattenfall har dock hittills varit mer intresserat av att investera i miljöförstörande kolkraft utomlands än att satsa på förnybara energikällor här hemma.
Sedan två år finns ett startklart projekt för 18 vindkraftverk på Bondön utanför Piteå, men Vattenfall har inte varit intresserat. Och när nu planerna på två jättelika vindkraftparker i Piteå presenterats (i Markbygden samt i havet vid Klock- och Tärnangrunden) så blir frågan: Vad tänker Vattenfall göra?
Kommunalrådet Peter Roslund drömmer ju om att Piteå Energi engagerar sig i vindkraften. Men kommer medägaren Vattenfall att stödja det?
Det är alltså dags att Vattenfall visar korten.
1. Vad anser Vattenfall om vindkraftssatsningar för mångmiljardbelopp i Piteåbygden? (Bondön, Markbygden och Klock-Tärnangrunden)
2. Tänker Vattenfall satsa på något av projekten, direkt eller indirekt via Piteå Energi?
3. Vill Vattenfall ha en så stor, ny energiproduktion? Den kan ju faktiskt få elpriset att falla! Bra för konsumenterna förstås, men kanske dåligt för Vattenfall.
Det finns i alla fall företag i regionen som inte tvekar. Skellefteå Kraft (helägt av kommunen) tänker investera 3 miljarder kronor de kommande åren i vindkraft! Skälet är de kraftigt höjda elpriserna och monopolsituationen på marknaden. Först ut blir 12 stora vindkraftverk på Uljabuouda i Arjeplog, en investering på 400 miljoner kronor som får byggstart våren 2007. En del av vindkraftverken ska enligt planerna bli andelsägda.
Även Luleå Energi (till 70 procent kommunägt) har av samma skäl beslutat engagera sig i vindkraft. Luleå Energi har i dag ingen egen elproduktion och är därför helt beroende av att köpa el av den andre delägaren, Vattenfall. Men nye vd:n Gunnar Eikeland har fått politikerna med sig bakom ett beslut att skaffa egen elproduktion och därmed göra sig mindre beroende.
Experterna är eniga: Ny elproduktion behövs för att hålla elpriset nere när konsumtionen ökar. Om några år, när vi fått en fullt avreglerad europeisk elmarknad, kan vi annars räkna med tre gånger så högt elpris som i dag, alltså
3 kronor kilowattimmen inklusive skatter.
Frågan är då om vi ska missa möjligheten att tjäna pengar på vindkraften, på samma sätt som vi missade möjligheten när det gäller vattenkraften? Det behöver inte bli så.
Exemplet Skellefteå Kraft visar att kraftproduktion kan ägas av kommunen och generera nytta för bygden. Luleå Energi, som inte har lika stor kassa, tänker sig olika former av andelsägande, där vindkraftverken ägs av energibolag, kommun, företag, kooperativ och enskilda personer. Andelsägandet innebär alltså att vinsten kan stanna kvar där produktionen finns.
Basindustrin har också insett poängen med ägande. LKAB, Boliden och SCA har nyligen tillsammans med fyra andra basindustrier bildat ett bolag, Vindin, som nu ska satsa på vindkraft.
"Vindkraften är intressant eftersom den (…) kan producera el för 30-35 öre per kilowattimme, vilket är på rätt sida om smärtgränsen", sade Björn Lyngfelt, informationschef på SCA Forest Products, nyligen i Piteå-Tidningen.
Jämför priset på ny vindkraftsel, 30-35 öre, med dagens börspris 50 öre per kilowattimme (23 oktober), exklusive skatter. Pengar att tjäna på att äga, alltså.
Men hur ska då småföretag och hushåll i Norrbotten kunna skaffa sig billigare el? Ja, det är där som kommunpolitikerna kan hjälpa till genom att, som i Luleå, ge sitt energibolag i uppdrag att medverka till olika former av lokalt delägande.
Men vad ska politikerna i Piteå göra? Måste de först skaffa sig kontrollen över sitt energibolag?
Så, hur blir det med vindkraften i Piteå, Vattenfall?