Synliggör den sjukes förmåga
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Socialstyrelsen har i vår kommit med skarpa formuleringar om den bristande informationen i sjukintygen. Individer tillåts ofta att själva bedöma hur en sjukdom påverkar arbetsförmågan, eftersom en del läkare inte anser sig ha förutsättningar att ta kontakt med arbetsplatsen. Det handlar många gånger om information som arbetsgivare och försäkringskassa behöver för att göra korrekta bedömningar om sjuklön/sjukpenning, till exempel syftet med sjukskrivningen och en beskrivning av hur sjukdomen påverkar arbetsoförmågan.
En viktig utgångspunkt i Socialstyrelsens rapport är att sjukskrivning kan vara en av flera möjliga behandlingsmetoder och därför en aktiv del av patientens vård. I ungefär hälften av sjukfallen ansågs dock sjukskrivningen vara en konsekvens av patientens arbetsbelastning i förhållande till arbetskapaciteten. Hos samtliga granskade vårdgivare bedömdes en stor del av de långtidssjukskrivna vara "medicinskt färdigbehandlade". En fråga som infinner sig är förstås om sjukskrivning ska utgöra en del av behandlingsmetoden, varför fortsätter då läkare att sjukskriva patienter som är medicinskt färdigbehandlade?
Bakom detta inkonsekventa agerande kan ligga en rädsla för att kasta ut människor i arbetslöshet. Men vi menar att det inte alltid ligger en seriös bedömning i botten vid varje långtidssjukskrivning, vilket har lett till att många företag gör en egen översyn av sina anställdas långtidssjukskrivningar.
Även rutinerna för sjukanmälan och sjukförsäkran måste ses över. Teknikföretagen har tagit fram ett förslag till rutin med blankett, som även IF Metall ställt sig bakom. Ett nytt läkarintyg för sjuklöneperioden har också utvecklats, vilket gör det lättare för företag att ställa krav på kvaliten i intygen efter dag sju i sjukskrivningen. Bland annat upplyses läkarna om att de är skyldiga att skriva tydligt och på ett språk som även en icke medicinskt skolad kan förstå. Medicinska termer skall undvikas eller förklaras. Blanketter och rutiner återfinns på Teknikföretagens hemsida.
Det behövs en genomtänkt rehabiliteringskedja, från sjukfallets början till dess att personen är tillbaka i arbete. Och rehabilitering bör givetvis anpassas efter individens förutsättningar, vilka kan förändras på vägen. Det råder dessutom brist på flexibilitet i regelverket. Det beror till stor del på dålig samverkan mellan arbetsgivare, fack, försäkringskassa, landsting, kommun och arbetsförmedling. Ett ökat lokalt samarbete skulle kunna få tillbaka många i deltid. Många sjukskrivna uppger också att de behöver vänta på vård onödigt länge.
En ökad samordning mellan parterna skulle bidra till en mer flexibel och rörlig arbetsmarknad där individer inte blir inlåsta inom sina respektive arbetsområden.
I moderna teknikföretag är medarbetarna svåra att ersätta eftersom det rör sig om nyckelkompetens, ofta inom bristyrken. Nyckelmedarbetarnas frånvaro märks direkt i resultat- och balansräkningen på den internationellt konkurrensutsatta marknaden som teknikföretag befinner sig i. För att stå sig i konkurrensen måste svenska teknikföretag ha lika eller bättre förutsättningar som teknikföretag i andra jämförbara konkurrentländer.
Sjukdom är inte bara ett betydande bekymmer för arbetsgivarna i form av sjuklön och produktionsbortfall utan också ett djupt mänskligt problem för den enskilde individen.