I oktober 2013 tilldelades Piteå kommun Lärarförbundets utmärkelse ”Årets bästa skolkommun”. En utmärkelse som bygger på 14 kriterier rörande till exempel hur stora resurser man avsätter till undervisningen, lärartäthet, andel behöriga lärare, elevernas resultat i form av betyg, hur många som fullföljer sin gymnasieutbildning och behörighet för högre studier. Piteå har sedan 2002 legat i toppskiktet i denna undersökning och visar på goda resultat i skolverksamheten i andra mätningar.
Vi har med andra ord en skolverksamhet att vara mycket stolta över och vars kvalité är prioriterad i vår kommun. Resurserna i skolan går i första hand till kostnader för personal, i andra hand till kostnader för stödverksamheter som måltider, lokalvård, skolskjuts och vaktmästeri och i sista hand till lokalkostnader. Det är en prioritering som gör att barnens utbildning och pedagogiska trygghet sätts i främsta rummet. Sedan år 2000 har elevantalet inom Piteå kommuns grundskolor minskat med cirka 50 klasser (1 100 elever). Det påverkar möjligheterna att planera och genomföra en skolverksamhet som uppfyller de kvalitetskrav vi själva ställer, de krav som staten ställer i form av lärarbehörigheter, nya styrdokument och så vidare och de krav som det omgivande samhället ställer på de unga människor som lämnar skolan.
Därför har Piteå kommun genomfört en skolstrukturutredning som syftar till att säkerställa kvaliteten i våra skolor även i framtiden. Utredningen har resulterat i förslag till två policydokument ”Modell för attraktiv förskola” och ”Modell för attraktiv skola” som kommunfullmäktige ska besluta om. I policydokumenten görs flera viktiga ställningstaganden, till exempel:
Förskole- och skolverksamheten ska hålla så hög kvalitet att Piteå är en god skolkommun.
Lärares kompetens och förutsättningar är avgörande för undervisningens kvalitet och skolans resultat.
Elevunderlaget vid en enhet ska ge goda förutsättningar för pedagogiskt utvecklingsarbete, samverkan och fördelning av arbetsuppgifter.
Samverkan mellan stadierna kan kompensera lägre elevtal vid en enhet.
Fler elever vid en skolenhet skapar utrymme för att hålla nere klasstorlekarna och rikta resurser efter elevers olika behov.
Skolan organiseras stadievis.
Vi eftersträvar en levande landsbygd i kommunens alla vädersträck – i kommundelarna Piteå norra, södra, västra och östra.
Barn/elever har möjlighet att gå förskola och från förskoleklass till årskurs 9 i sin kommundel.
Närhet till skolan eftersträvas, främst för de yngre eleverna.
God tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.
Skolskjutsar ska samordnas.
Om kommunfullmäktige antar policydokumenten så har vi tagit ställning för en skolverksamhet som prioriterar kvalitet i undervisningen, ger möjlighet till pedagogiskt utvecklingsarbete och som riktar resurserna efter elevers olika behov. Det blir tydligt att vi vill ha en skola som sätter barnens bästa främst. Barnens trygghet och utbildning sitter inte i väggarna i ett hus utan i tillgången till utbildade och behöriga lärare, till elevhälsopersonal och vuxna i skolan. Men skolans kvalitet är viktig också för attraktivitet i ett område eller en bygd och för att skapa förutsättningar för befolkningsutveckling. Därför tar modellen även ställning till att förskole- och skolverksamhet med god kvalitet ska finnas i de fyra kommundelarna, det vill säga i hela Piteå, både i landsbygd och stadsbygd.
2013 är Piteå Sveriges bästa skolkommun. Med ett aktivt utvecklingsarbete och tydliga ställningstaganden kan vi fortsätta vara en attraktiv och god skolkommun även i framtiden!