Sverige ut ur Afghanistan!
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
På den tiden Sverige kallade sig neutralt rådde en ganska bred acceptans av den politiken. Det samarbete som ändå fanns med Nato som signalspaning och flygplatsbyggen, skedde i stor hemlighet. Bara militärledningen och några få ministrar kände till det. När en försvarsminister i en av Fälldins regeringar råkade säga att "vi vet var vi hör hemma" blev det uppståndelse. Det skulle det knappast ha blivit i dag.
I dag är neutralitetsmålet borttaget. Svenska militärer krigar under Nato-befäl i
Afghanistan. USA:s myndigheter transporterar fångar med oklar status genom Sverige och har till och med verkställt utvisningar härifrån. Och i vår närhet håller Nato-länderna övningar i "snö, mörker och kyla" för nya krigståg runtom i världen. Mest bara formaliteter tycks skilja Sverige från Nato-medlemskapet.
Det är USA som styr Nato. Och det är USA:s intressen av att härska över kapital, marknader och råvaror som avgör vart krigstågen ska gå. Så har det varit i Iran och Guatemala, i Irak och Vietnam. Aldrig har USA ingripit för att försvara demokratin - bara kapitalet.
Inblandningen i Afghanistan är ett utmärkt exempel på hur USA har spelat med såväl talibanerna som andra krigsherrar utan avseende på deras demokratiska inställning. Mer intresse har ägnats åt exploateringen av oljan kring Kaspiska havet (som till 75 procent ägs av amerikanska bolag) och möjligheterna att forsla den till utskeppningshamnar vid Indiska Oceanen.
Det var när talibanerna visade sig bångstyriga därvidlag, som de plötsligt befanns vara odemokratiska terroranstiftare. Talibanerna är nu ersatta av den före detta oljebolagsdirektören Karzai, men människorna i Afghanistan lever fortfarande under ockupation, med krig, fattigdom och nygamla krigsherrar. Kvinnoförtrycket, som förknippades med talibanerna, är fortfarande fruktansvärt.
Det är för övrigt den uzbekiske krigsherren Dostum, en meriterad krigsförbrytare, som utövar makten i det område dit de svenska trupperna ska skickas. I samarbete med honom ska freden och ordningen upprätthållas. Det är USA som vill ha det så. Och nu behöver de amerikanska militärerna mer hjälp, för de har problem i Irak. För att de ska kunna överföra 4 000 fler soldater till det folkrättsvidriga kriget där, så går Storbritannien och Sverige in och fyller upp i Afghanistan.
Det är skamligt att den svenska militären ska vara en sådan bricka i imperialisternas spel. Jag tvivlar på att denna nya försvarspolitik kommer att röna samma folkliga acceptans som det gamla invasionsförsvaret och neutralitetsmålet. Och inte lär det väl bli bättre när nu de första liksäckarna börjar anlända.
Särskilt smärtsamt blir det för socialdemokratin, med dess tradition av självständig utrikespolitik och solidaritet med förtryckta länder. Den kallar sig socialdemokratisk, den regering som ska verkställa detta. Men en verklig socialdemokratisk politik borde i stället stödja en rörelse för krav som:
USA ut ur Irak!
Sverige ut ur Afghanistan!
Nej till EU:s militära krishanteringsstyrka!
Stoppa Nato-ländernas övningar på svenskt territorium!