Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
När det nu sägs att partierna i Sverige är mer lika varandra än någonsin, kan det vara intressant att fundera över var den största ideologiska sprickan finns, såväl mellan de olika partierna som inom varje enskilt parti. Jag hävdar att i de mest debatterade frågorna i dag går skiljelinjen mellan kollektiva ideal och liberala tankegångar. Samtidigt är det inte alltid givet vad som menas med dessa begrepp. Låt oss titta på några av de frågor som debatteras i dag. <br /><br /><br /><br />När socialdemokratiska kvinnoförbundet kräver kvoterad föräldraförsäkring, det vill säga att dela försäkringen lika mellan två partner, eller i tre delar så är det utifrån klassiskt liberala tankegångar, hur konstigt det än kan låta. Liberalismen handlar om att flytta fokus från kollektiva värderingar till den enskilda individens möjligheter och rättigheter. I det här fallet kan man kalla kärnfamiljen för en kollektiv grupp, och i länder med en traditionell familjesyn utgår många politiska beslut och lagar från kärnfamiljen som minsta ekonomiska enhet.<br /><br />Svenska partier på vänsterkanten som ju på andra sätt ofta klumpar ihop människor till kollektiv utgår i frågan om föräldraförsäkringen från den liberala tankegången. Verkar detta förvirrande? Det som kan verka vara en liberal tanke, att familjer själva ska få avgöra vem i familjen som ska ta ut föräldraförsäkringen, bygger i själva verket på konservativa värderingar. Av det skälet kommer föräldraförsäkringen i framtiden säkert att bli individuell. Samhället går historiskt sett mot ett individperspektiv. Det kan jag påstå inte minst genom att socialdemokraterna de senaste tio-femton åren har övergett mycket i sitt kollektivistiska tänkande, samtidigt som deras politik gått ut på att garantera maktinnehavet. Trots det sviker väljarna. Är det en svensk form av Glasnost vi ser?<br /><br /><br /><br />En annan het fråga visar på konflikten mellan det kollektiva och individer, nämligen friskolors vara eller inte vara. Kollektivet kommunen anser sig vara den som vet bäst hur en skola ska drivas, medan vissa föräldrar själva vill bestämma i vilken miljö eller genom vilken pedagogik deras barn ska fostras. Även pensionen är ett exempel på en liberal reform. Utan tanken att varje individ ska kunna försörja sig själv genom att vara en egen ekonomisk enhet, hade familjerna fortfarande haft försörjningsplikt för sina äldre. Visst kan man tycka att människor ska ta hand om varandra, men ingen människa - oavsett ålder, vill ligga någon annan till last. Därför är den liberala tanken att man bör utgå från individens perspektiv riktig även i den frågan. <br /><br /><br /><br />Om man återgår till föräldraförsäkringen och ser på den som en individuell rättighet istället för en familjemässig rättighet står det snabbt klart vilket av synsätten som är en liberal utgångspunkt. Vilket sedan skälen är till att propagera för en individuell föräldraförsäkring varierar från parti till parti. I grunden är det dock en liberal tanke. Samma sak är det med jämställdheten. När kvinnor började ta plats i samhället som individer istället för som medlemmar i familjekollektivet kunde också krav på rättvisa lagar och ekonomiska förutsättningar ställas.<br /><br /><br /><br />Det är viktigt att komma ihåg att många människor i dag revolterar, - genom att visa öppet förakt för politiker, mot det som de betraktar som inskränkningar av sina eller andras fri- och rättigheter. Min teori är att föraktet har sin grund i att politiken tar på sig ett allt större ansvar för allt fler frågor, samtidigt som partierna minskar i medlemsantal, och politikernas reella inflytande har minskat, inte minst genom globaliseringen. Därför är det viktigt att politiken i framtiden flyttar över så mycket som möjligt av initiativ till individer, föreningar, medlemskooperativ, alternativa driftsformer inom kommunerna med mera - utan att beröva dem handlingskraften! Detta sker redan i viss utsträckning men oftast bara som ett sätt att spara pengar samtidigt som det avkrävs ett större personligt ansvar. Ge istället folk ett ordentligt mandat och lita på deras förmåga så kommer mycket positivt att hända.<br /><br /><br /><br />Vi människor behöver andra människor och därför samarbetar vi på olika sätt och uppgår i kollektiv, om det passar oss själva. Frågan om frihet och rättvisa är dock alltid något som utgår från individens situation. <br /><br />Den individuella kampen för rättvisa och frihet är en ständigt pågående kamp överallt, så även i Sverige och lilla Piteå.<br /><br />
