Styrande makt måste lyssna på människorna

Piteå2013-06-11 06:01
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I Turkiet demonstrerar människor mot politiker som inte bryr sig om folkets åsikter. Här demonstrerar vi mot politiker som inte bryr sig om våra åsikter. Vi är också en del av folket. Naturligtvis har Turkiets regering stöd av en del av sin befolkning. Så även här. Det finns en del som stödjer den kommunala regeringen. I både Turkiet och Piteå handlar den grundläggande frågan om demokrati. Det handlar om hur man förhåller sig till och betraktar demokratin. De som har blivit betrodda att få sig tilldelat styrande makt måste vara ödmjuka och lyssna till människorna i alla sina beslut. I såväl Turkiet som Piteå tror man sig veta bäst vad folk tycker. Så är det inte.

Bygger man en moské och ett shoppingcenter i Istanbuls sista stora park så får det konsekvenser för hela stadens befolkning. Det visar på den politiska ideologi man har. Lägger man ner förskolor och byaskolor i Piteå, speciellt på landsbygden, så får det konsekvenser för hela Piteå och hela dess landsbygd. Det visar dock på den politiska ideologi man har. Strukturplanen för Piteå kommuns skolor dröjer. Så skrev Piteå-Tidningen i februari 2008. I januari 2011 skrev man samma sak i en uppdatering. I flera år har betalda tjänstemän och politiker suttit och spånat över vad man skall göra med förskolor och skolor i Piteå kommun.

I sitt tänkande har man varit otroligt begränsad. Man har inte brytt sig om sina egna utredningar om skolsituationen. Man har inte brytt sig om sin egen övergripande och styrande översiktsplan. Man har inte brytt sig det minsta om statliga utredningar och betänkanden. Inte heller har man läst utredningar från våra nordiska grannländer. Det enda dessa tjänstemän och politiker lyckats tänka fram är att nedläggning av små skolor och centralisering nog är det bästa. Ingen konsekvensutredning finns vad som händer på landsbygden när en skola eller förskola läggs ner. Men vi som bor här vet att finns det ingen förskola eller skola så flyttar inga barnfamiljer in i byn.

För ett år sedan ville man lägga ner Nybyns förskola. Varför frågade vi. Ingen utredning och inga argument fanns för att lägga ner denna förskola. Vi var tvungna att ta fram utredningar och redovisa den faktiska situationen. Därför är förskolan är kvar. Samma situation har vi nu. Men nu gäller det de små byaskolorna i kommunen. Makthavarna tycker det är demokrati när tjänstemännen får lägga fram ett uselt utrett och undermåligt förslag. Man åker ut till rektorsområden och har möten och skriver ner lite anteckningar som skall återspegla vad folket tycker i frågan. Det tycker man är demokrati. Sedan får de som berörs ett par veckor på sig att skriva remissvar på detta förslag. Detta har ingenting med demokrati att göra. Möjligtvis kan den liknas vid den ryske presidenten Putins syn på demokrati. Tjänstemän och politiker sitter och funderar på betald arbetstid. Vi får göra det på vår fritid och barnfamiljerna vet ju alla har jättemycket med fritid.

Vi har noggrant läst igenom, diskuterat och analyserat följande officiella rapporter:

Nilsson och Raundalen (1985) (konsekvenser av längre skoldagar)

Grissgrendtprojektet (1969–1972) (Norge) (lång restid)

Pangprojektet. Processanalyser av årskurslös undervisning (1968–1972, 1972–1980)

Glesbygdsbarn i Västerbotten (Råberg 1979)

Internationella språkstudien 2011 (Skolverket 2012)

Rapporterna från Skolverkets utbildningsinspektion i Sveriges samtliga skolor.

Skolverkets rapport Utbildningsvillkor i glesbygd (2000)

Den finska doktorsavhandlingen ”Att förstå det stora i det lilla” (2009).

Samt flera mindre rapporter och utredningar.

Den kommunala strukturplanen saknar helt källhänvisningar. Den enda hänvisning som kommunens projektgrupp kan prestera är ett inlägg i Piteå-Tidningen den 28 maj. Man hänvisar till skollagen och ”statens utmaningar”. Läser man skollagen, läser man tidigare nämnda rapporter och ser på den verkliga situationen i Piteå så måste varje intelligent eller tänkande människa dra slutsatsen att alla byaskolor inte bara skall vara kvar utan också att man skall bygga fler byaskolor och förskolor. Detta utvecklar landsbygden och Piteå som en trivsam kommun att leva och bo i.

Läs mer om