I dag fattar EU ungefär två tredjedelar av de politiska besluten som gäller i Sverige. Dessa beslut framförhandlas mellan ministerrådet, EU-parlamentet och EU-kommissionen. De två sistnämnda EU-institutionerna är pigga på att EU ska ta över mer och mer makt. De nationella parlamenten ligger ofta hopplöst efter i EU:s beslutsprocess. Systemet med så kallat gult kort, där nationella parlament kan få EU-kommissionen att ompröva sitt förslag för att det strider mot närhetsprincipen, att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt. Systemet förutsätter att minst en tredjedel av medlemsländerna går samman. Men sedan december 2009 har de nationella parlamenten bara lyckats klara detta i två fall, varav det ena handlar om inrättandet av en EU-åklagarmyndighet. Detta genomförs i alla fall, fast med ett begränsat antal EU-länder.
De nationella parlamenten väljs med dubbelt så högt valdeltagande jämförelse med EU-parlamentet. Ändå är utvecklingen den att EU-parlamentet får mer och mer att säga till om och de nationella parlamenten mindre och mindre. Det låga valdeltagandet till EU-parlamentet är logiskt med tanke på att medborgarna sitter så långt ifrån beslutsfattandet och får inte särskilt mycket information bortsett från valkampanjerna vart femte år.
När vi folkomröstade om EU-medlemskapet 1994 var den ökande överstatligheten i EU relativt ny. Vi hade då Maastrichtfördraget som slog fast att euron skulle införas. Vi har sett hur extremt misslyckat europrojektet är och hur det har skapat en massarbetslöshet runt om i EU. Det är inte av godo att allt fler områden lämnas över till EU. Därför kräver Junilistan att svenska folket får folkomrösta inför beslut som flyttar mer makt till Bryssel. Amsterdam-, Nice- och Lissabonfördragen har alla stegvis lett mot Europas förenta stater. Men om detta har Sveriges medborgare inte fått besluta.
En ny stor ”EU-reform” är på gång – att införa en direkt EU-skatt genom en finansiell transaktionsskatt. Vi fruktar att den kommer att drabba pensionsutbetalningarna då pensionsfonderna kommer att få ökade utgifter. Vill verkligen svenska folket att Bryssel ska få en direkt skatteintäkt?
Denna EU-skatt har sedan 1994 ständigt hejats på av partigrupperna i EU-parlamentet. I dessa grupper sitter de svenska Allianspartierna, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Piratpartiet. En del av de svenska ledamöterna har röstat ja till EU-skatt. Men vi har inte hört någon som berättat detta för väljarna här hemma.
Ska man få en långsiktig förändring av EU måste man ge röst åt dem som står utanför dessa federalistiska partigrupper. Då finns Junilistan som representerar de vanliga vettiga medborgarna från höger till vänster och som vill ha ett EU som fungerar som ett gott samarbete mellan självständiga medlemsländer.