Europaparlamentet röstade nyligen igenom regler för EU:s struktur- och investeringsfonder. Ett regelverk som styr hur över 60 miljarder kronor till jobb och hållbar utveckling av svenska regioner får användas fram till 2020. En lång reformprocess har lett till att fonderna mer än tidigare kommer kunna användas som offensiva verktyg för investeringar och jobbpolitik.
EU:s så kallade sammanhållningspolitik består av de gemensamma investeringar som görs genom EU-fonderna runt om i Europas regioner. Det är en politik som ska leda till regional tillväxt och en bättre sammanhållen utveckling av unionen. I Sverige finansierar fonderna bland annat utvecklingen av fiberoptiksinnovationer i Gävleborg. Projekt mot diskriminering av romer och förbättring av deras situation på arbetsmarknaden i Stockholm. Lokaltågssystem för att underlätta för invånare i Skåne och Småland att pendla till jobbet.
Trots att pengarna redan i dag gör mycket nytta så finns det en stor förbättringspotential och många ändringar som också skulle kunna göras nationellt. Flera viktiga förbättringsmöjligheter tillkommer med de nya EU-regler som träder i kraft nästa år. Framförallt skapas nu ett enhetligt regelverk för alla EU-fonder - detta öppnar upp för mindre byråkrati och gör det möjligt för projekt att söka stöd från flera fonder samtidigt.
Samtidigt ges lokala och regionala beslutsfattare större inflytande över hur pengarna ska användas. Dessutom koncentreras investeringarna till strategiskt viktiga områden som forskning och utveckling, entreprenörskap, miljö och IT - sådant som skapar jobb, innovationer och hållbar utveckling. Men detta och andra förbättringar som skulle kunna göras beror på hur vi agerar i Sverige. Kritiken mot regelkrånglet som kommer med att driva EU-projekt är känd sedan länge. Därför är det nedslående att läsa riksrevisionens granskning från tidigare i år. Rapporten visar att den borgerliga regeringen och dess ansvariga myndigheter inte genomför förenklingar som faktiskt är möjliga. EU har tagit fram åtgärder för till exempel en enklare kostnadsredovisning, men de möjligheterna har svenska myndigheter valt att inte använda.
Svenska regioner och projektägare efterfrågar framförallt en ordentlig översyn av själva myndighetsstrukturen. I dag administreras EU-fonderna av tre olika myndigheter, med onödig byråkrati som följd. Men så vill regeringen att det ska förbli. Vi är besvikna på regeringens låga ambitionsnivå när det kommer till att använda EU-stödet på ett effektivt sätt. Det handlar om över 60 miljarder kronor för våra regioners utvecklingsarbete - för arbetsmarknadsinsatser, utveckling av nya gröna teknologier och kvaliteten på våra regionala högskolor. För till exempel Umeå universitet är EU:s regionalfondspengar till och med viktigare än EU:s gemensamma forskningspolitik.
Vinner vi socialdemokrater regeringsmakten vill vi genomlysa hela administrationen för fonderna och utreda hur regelkrånglet kan minskas. För nu finns snart ett bättre regelverk på plats, men likväl riskerar regeringen att skapa en lika snårig regeldjungel för de som vill driva EU-projekt.