Spektaklet har dragit igång
Foto: HENRIK MONTGOMERY / SCANPIX
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Spektaklet drog sålunda igång på Skansen. Där bland andra Fredrik Reinfeldt, Margot Wallström och Barosso framträdde.
Ceremonin inleddes med en skändning av samernas kulturarv. Man påstods framföra en kristen jojk. Som om nu detta är möjligt. Jojken fanns långt före kristendomen.
Den största behållningen var dock Sofia Jannok när hon framförde egen sång och musik. Men hon hade också några dagar innan, som "sommarpratare" gett oss en och en halvtimmes fantastisk upplevelse från sitt liv inom samekulturen.
Reinfeldt inledde med att som väntat prata om fred, välstånd, miljö etcetera. Men sannolikt är talet om detta lika litet förpliktigande som 50 års prat om att göra Östersjön till ett rent hav. Han sa däremot inget om arbetarnas rättigheter. Inget om att man nu håller på att skapa ett nytt proletariat där arbetarna skall konkurrera om jobben och den lägstbjudande får det.
Ett nytt mexikanskt lantarbetarproblem i vardande eller varför inte den gamla statartiden. Ingalunda en vacker framtidsvision för arbetarna.
Margot Wallström, som inte vet vad demokrati är, tryckte givetvis på att EU är ett fredsprojekt och den största demokratin. Hon som myntade begreppet deltagardemokrati. Som om inte all demokrati måste vara deltagande om den skall göra skäl för namnet!
Ja, Barosso hade inte mycket att säga. Men han har ju hitintills inte uträttat något progressivt utan kommer historiskt att vara den som tog ifrån arbetare och löntagare deras rättigheter.
Bildt försökte få oss än en gång att tro att han har så mycket att göra att han inte ens kunde vara med på det samlade fotot. I verkligheten står ju det han uträttar av betydelse, i omvänd proportion till hans myckna resande.
Det värsta av allt är emellertid att arbetarrörelsen (parti och fackföreningsrörelse) inte har någon strategi för att återerövra arbetarnas och löntagarnas rättigheter. Givetvis måste utstationeringsdirektivet ändras och kollektivavtalen återupprättas igen. Eller är detta vad som blev av det stora socialistiska projekt Socialdemokraterna påstod EU var, när man lurade in oss med massor av falska förespeglingar.
I stället ser vi ett allt mer mörkblått Europa där arbetarnas och folkets rättigheter beskärs på alla områden. Sverige, Danmark som jämte Norge legat i främsta ledet vad gäller demokrati, arbetarnas rättigheter, kollektivavtal, arbetsmiljö, arbetarskydd, jämställdhet etcetera får nu vara med om en tillbakagång som medborgarna aldrig kunnat ana. Det vi nu ser i EU är ingen progressiv utveckling. Det är i stället en tillbakagång där kapitalet och överklassen återtar den mark de åtminstone till en del förlorat i de skandinaviska länderna.
Det som nu behövs är att världens en gång starkaste fackföreningsrörelse tar upp kampen på allvar och kräver att den svenska modellen skall återinföras. Om inte, blir det strid. Eller skall arbetare, löntagare acceptera att dagens ledare ger upp och sviker allt det som pionjärerna var beredda att offra livet för?
Som född i en statarstuga är det med stigande vrede jag bevittnar en förändring som kallas utveckling men i själva verket är en tillbakagång för arbetare och folket, på flertalet områden, till förmån för en ohämmad marknadskapitalism. Under täckmanteln att EU är ett fredsprojekt håller man nu på att rasera allt det som svensk arbetarrörelse byggt upp. Detta verkar att få ske med arbetarrörelsens nuvarande ledares goda minne.