I en insändare i Piteå-Tidningen den 17 september, klagar signaturen "Räknenissen" på "all desinformation kring pensionerna" och att dagens pensionärer inte har anledning att klaga. "Räknenissen" menar bland annat att det endast är tjänstepensionerna som kan betraktas som "uppskjuten lön". Det vill säga att det endast där föreligger ett direkt samband mellan de pensionsavgifter som regelbundet avsättes av arbetsgivaren och tjänstepensionen när den tas ut. När det gäller den allmänna pensionen, eller "de statliga pensionerna" som signaturen uttrycker det, så påstås att "det inte alls är någon koppling" mellan vad man betalar till nuvarande pensionärer och vad man själv kommer att få.
"Räknenissen" blandar uppenbart äpplen och päron i fråga om pensionerna och hur utfallet blir i förhållande till de avgifter som har avsatts för detta ändamål. För det första så gäller numera olika villkor för den allmänna pensionen vad avse olika "generationer", det vill säga vilket födelseår som gäller. De som är födda före 1938 omfattas helt av "det gamla" ATP/folkpensionssystemet (numera tilläggspension), med de särskilda villkor som gällde för avgifter och den utgående pensionens storlek. De som är födda från och med 1954 omfattas helt av det "nya reformerade pensionssystemet" och för generationen där emellan så omfattas man till olika stora delar av respektive sådana pensionssystem, beroende på födelseår.
I det nya systemet ligger varje års inkomster under hela livet (åtminstone från 1960) till grund för pensionen. Detta till skillnad från ATP-systemet där pensionen byggde på intjänade pensionsrätter (inkomster) för de 15 bästa åren. Ytterligare en skillnad är att både intjänade pensionsrätter och utbetalda pensioner i det nya systemet följer den allmänna inkomstutvecklingen och inte prisutvecklingen, som i ATP-systemet. Där saknas det – för den slutliga pensionens storlek - betydelse hur mycket avgifter som inbetalas. Det viktiga var/är att få så bra 15 "bästa-år" som möjligt. I det nya pensionssystemet beräknas pensionsavgifter huvudsakligen med 18,5 procent av inkomsten och då är det hela livets inkomster (och därmed avgifter/premier) som normalt beräknas – inte endast de 15 bästa åren.
Det är sant att det tidigare pensionssystemet saknade direkt "koppling" mellan inbetalda avgifter och den utgående pensionen. Systemet var "förmånsbaserat" och garanterade därmed en viss andel av pensionsunderlaget (ATP), oaktat hur mycket som inbetalats till systemet genom åren. Detta till skillnad från det nya pensionssystemet där avgifterna har en mer direkt påverkan av storleken på pensionen. En stor del av dagens pensionärer omfattas av båda pensionssystemen och således olikartade beräkningar för sin pension.
"Räknenissen" uppehåller sig dock i sin beskrivning till att dagens pensionärer får dubbelt så mycket i statlig (läs; allmän) pension, "som man under sitt arbetsliv betalat in till systemet." Utfallet beskrivs som att pensionären får "en krona på varje 50 öring man betalt" och att de framtida pensionärerna kommer att få väsentligt mindre. Hur signaturen har räknat ut detta framgår ej, men uppgiften är definitivt inte relevant. Vad finns det över huvud taget för intresse att raljera om "avgifter" som har inbetalats när det intressanta i sammanhanget rimligen är storleken på den utgående pensionen ?
Ytterligare ett "missförstånd" i insändaren är beskrivningen att "det inte alls är någon koppling mellan vad jag nu betalar till nuvarande pensionärers pension och vad jag själv kommer att få." Det är förvisso riktigt att dagens förvärvsaktiva – i praktiken – med större delen av sina pensionsavgifter tillser att dagens pensionärer får sin pension. Motsvarande kommer att gälla när den i dag förvärvsaktive får sin del av den allmänna pensionen (inkomstpensionen) och blir då betald av den framtida förvärvsaktiva generationen. De faktiska pensionspremierna bokförs dock på ett individuellt konto, så att även "Räknenissen" (givet att denne omfattas av det nya pensionssystemet) får sin pension till hel del grundat på inbetalade pensionsavgifter. Där har vi den direkta "koppling" som ifrågasättes.
Sammanfattningsvis kan konstateras att i de flesta fall verkar det gamla "ATP/folkpensionssystemet" normalt vara förmånligare än det nya systemet och den främsta anledningen till att pensionssystemet ändrades på 1990-talet var just att avgifterna inte räckte till för att säkra de förmåner som pensionärerna hade rätt till. Systemet hade en svag koppling till den samhällsekonomiska utvecklingen. ATP-systemet anpassade inte heller pensionerna till den ökande livslängden. Därtill kommer att det nya pensionssystemet innehåller möjligheter till bättre värdeutveckling, om den allmänna inkomstutvecklingen i samhället samt värdepappersmarknaden blir positiv. Dock anpassas pensionerna numera till den ökande livslängden genom att pensionen beräknas utifrån den förväntade livslängden för varje enskild årskull.
Hur som helst så bör man inte klaga på att pensionärer höjer sina röster och "gnäller" över otillräckliga pensioner. Åtminstone inte med de beskrivningar som förekommer i den aktuella insändaren. Det är trots allt en stor skillnad gentemot de tidigare arbetsinkomsterna och därtill får pensionären betala en väsentligt högre skatt (än den förvärvsaktive) på den "uppskjutna lön", som det är fråga om och som har avståtts i form av avgifter under den tid man har haft förvärvsinkomster och intjänat sin pensionsrätt.