Nyligen presenterade utredningen om konsumentskydd vid telefonförsäljning ett förslag om krav på skriftliga avtal vid telefonförsäljning. Vi känner oro över att utredningen inte analyserat hur förslaget påverkar sysselsättningen. Vi vill också peka på att förslaget bidrar till att kraftigt urholka principen som jämställer muntliga avtal med skriftliga. Det finns skäl att också analysera vad detta kan leda till i nästa steg.
Vi ifrågasätter inte de goda intentionerna bakom förslaget. Men skriftliga avtal är fel väg att gå och stoppar inte de telefonskojare som struntar i lagar och regler.
I stället kommer ett sådant krav, om det skulle genomföras, att slå hårt ekonomiskt mot alla företag och organisationer som i den dagliga affärsverksamheten är beroende av telefonen vid marknadsföring och försäljning. Även många arbetstillfällen är i fara.
Handelns utredningsinstitut, HUI research, räknar med att skriftliga avtal vid telefonförsäljning skulle leda till ett försäljningsbortfall på minst 30 procent bland de företag som i hög utsträckning använder sig av muntliga avtal. Orsaken är den administration som skriftliga avtal medför hos både säljare och köpare. 45 procent av företagens kontakter med nya kunder sker via telefon.
Vi anser att det vore oansvarigt av konsumentminister Per Bolund att genomföra förslaget utan en fullständig genomlysning av effekterna på ekonomi och sysselsättning.