Röjningsbehovet i de svenska skogarna är stort. Nästan 1,4 miljoner hektar behöver röjas omedelbart. Bara i Norrbottens län är röjningsbehovet 140 000 hektar. Skogsägare som inte röjer försätter en möjlighet att forma sin framtida skog – och riskerar att gå miste om stora intäkter för sig själv och för nästa generation. Det är också viktigt för samhället och vår användning av skogens förnybara råvaror att skogen sköts ansvarfullt.
I år sätter Skogsstyrelsen röjning i fokus. Vi vill uppmärksamma skogsägare på att just deras skog kan behöva röjas och vi visar också hur man går till väga för att planera och beställa röjning. Bland annat genomförs röjningsanalyser utifrån satellitbilder som kommer skogsägarna till del. Dessa visar var det kan finnas behov av röjning. Men skogsägarna kan också själva ta reda på vilket röjningsbehov de har. Tack vare den omfattande laserskanning som Lantmäteriet genomfört av Sverige har Skogsstyrelsen nu ett värdefullt kartmaterial lätt tillgängligt för skogsägare via e-tjänsten Mina sidor. Kartor som underlättar planeringen inför olika skogliga åtgärder som röjning. Via Mina sidor kan de också få rådgivning av oss på Skogsstyrelsen.
Genom att röja och göra det i rätt tid kan skogsägare göra såväl ekonomiska som miljömässiga vinster. Virkeskvaliteten blir bättre genom att de bästa stammarna gynnas och blandningen av trädslag styrs. Det ökar lönsamheten vid framtida gallring och slutavverkning. Röjningen är också ett tillfälle att ta till vara och skapa nya naturvärden i skogen. I slutändan kan den generera en god ekonomisk avkastning. Med eftersatta och bristfälliga röjningar följer i stället betydande ekonomiska förluster för skogsägaren och en ökad sårbarhet för skogsskador såsom snöbrott och stormskador.
Röjning i skogen kan också ge fler arbetstillfällen och möjlighet till bättre försörjning, inte minst på landsbygden. I Norrbottens län uppgår röjningsbehovet i ungskog till 80 000 hektar. Därutöver finns cirka 60 000 hektar oröjd skog som borde röjts tidigare och där det nu kanske är för sent.
Bara ungskogsröjningen motsvarar cirka 140 000 dagsverken för röjningsentreprenörer. Dessutom uppkommer hela tiden nya röjningsbehov i takt med att skogen växer. Årligen bedöms det tillkomma cirka 25 000 hektar vilket motsvarar en sysselsättningsgrad av 210-220 årsverken. Här finns en stor marknad för entreprenörer som siktar in sig på röjning. Vi vet också att det finns arbetskraft. Skogsstyrelsen tillsammans med andra parter har enbart det senaste året utbildat över 200 personer i arbete med röjsåg i våra nordliga län.
Om skogarna inte röjs går vi alltså miste om de positiva effekter som en välutförd röjning genererar i form av långsiktig värdeökning av skogen, ökad tillväxt och träd som är mindre känsliga för stormar. Dessutom skapar en bra utförd röjning bättre förutsättningar för att god miljöhänsyn ska kunna tas både vid röjningstillfället och vid exempelvis kommande avverkningar och andra skogsvårdsåtgärder. Om vi inte agerar för att minska röjningsberget riskerar såväl enskilda skogsägare som samhället i stort att förlora stora värden.