Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Replik på Jalle Henrikssons svar, "Rösträtten ett resultat av en massrörelse" (31/12), på min artikel "Självgodhet, s" (22/12).<br /><br />Socialdemokratin har kämpat för demokratin, vilket Jalle Henriksson med engagemang och belägg framhåller. Det är riktigt, men det har också lett till en omotiverad självgodhet som bör balanseras med andra fakta.<br /><br />Demokratin är en borgerlig uppfinning som socialdemokratin tog till sig för att nå dess stora mål, avskaffandet av den privata äganderätten i näringslivet. <br /><br />En av mänsklighetens största och som det senare visat sig mest välfärdsskapande friheter, ett näringsliv med fri konkurrens, skulle förstatligas. Demokratin var då en metod för att nå detta mål, inte ett mål i sig, vilket kunde stå i konflikt med detta huvudmål.<br /><br />Även i synen på demokratin som metod var socialdemokratin internationellt i begynnelsen splittrad, en del förespråkade och beträdde våldets väg till socialismen, till exempel massmördaren Lenin i Ryssland.<br /><br />Historien visar enligt min mening entydigt, att i de länder där det borgerliga inslaget i demokratins framväxt varit stort, i västvärlden, där har också den högsta formen av demokrati utvecklats. <br /><br />Ett socialdemokratiskt självförhärligande är alltså orättmätigt.<br /><br />
