Jag tror många med mig känner djup oro och frustration över vilka konsekvenserna blir för landsbygden och Vidsel som följd av Socialdemokraternas och Vänsterpartiets politikers kortsiktiga ekonomiska tänk med skolnedläggning som följd. Känslan är att nu är att man är beredda att sätta in den definitiva dödsstöten för Vidsels möjligheter att vända på utvecklingen, genom beslutet vill man definitivt ta från oss chansen att få bli framtidsrika och se an framtiden med tilltro och glädje.
Vi kämpar med näbbar och klor, vi har genom Mari Granqvist lyckats etablera en jättefin affär, vi vill visa att Vidsel är ett trevligt samhälle både att bo och verka i och vi hälsar alla välkommen hit. Vi har senaste åren känt att vi är på rätt väg, huspriserna stiger, efterfrågan på boende i Vidsel ökar, skolan med både lärare och elever gör ett fantastiskt arbete och genom fina meritvärden sätter de både Vidsel och Älvsby kommun på kartan
Älvsby kommun har precis fått drygt 17 miljoner kronor fördelat på två år avsedda att användas för flyktingmottagning med mera. Använd en del av dessa pengar för att erbjuda familjer med uppehållstillstånd boende i Vidsel. Samarbeta med lokala aktörer, företag, föreningar för att utveckla och stärka lokalsamhället.
Jag ställde en fråga om just detta i min tidigare insändare i Piteå-Tidningen. Var finns ambitionen för en utveckling av landsbygden och Vidsel hos våra politiker. Att förvänta sig ett svar är ju så klart för mycket begärt, Helena Öhlund och övriga i ansvarig ställning låter tystnaden säga sitt. Att bemöda sig att göra en riktig konsekvensanalys över vad en nedläggning innebär för samhället på kort och lång sikt är en "icke fråga".
Det var 1969 som Älvsby landskommun och Älvsby köping slogs samman och blev Älvsby kommun. Att ställa landsbygd mot centralort som nu görs är beklagligt och kontraproduktivt. Vad är det för naturkraft i dessa tider som säger att allt, jag menar allt ska in till centralorten. Tur att Storforsen inte är flyttbar i alla fall. Vad händer nu? Läser i dag om skolchefens oro inför det förslag som nu är det senaste. Men Helena Öhlunds besked är att beslutet ligger fast, det är upp till verksamheten att fixa detta.
Jag vill till slut citera debattören och läraren Bo Gidlöf som skrivit en bra artikel som berör just det som händer i vår kommun:
"Nedläggning av små skolor är en farsot som drar fram över Sverige. En luttrad landsbygdsbefolkning berövas viktiga delar av samhällets service. När skolan tas bort vissnar framtidstron. Bygden blir ointressant för barnfamiljer. Affären stängs. Det tragikomiska är att den här destruktiva processen ofta startas helt i onödan."
"Det har på många sätt blivit lättare att bo och verka på landsbygden. Men en förutsättning är tillgång till elementär samhällsservice. Det handlar om skola, affär, bredband och kommunikationer. Skolan är, hur liten den än kan tänkas vara, en nyckelaktör för att hålla liv i ett stycke landsbygd. Här genereras framtidstro, här byggs barnens stolthet över sin hembygd."
"Skälen för nedläggning är i grunden ekonomiska. Det är lätt att visa på kortsiktiga besparingar, medan kunskapen om vad som händer på längre sikt är dålig eller förbisedd. Sveriges kommuner och landsting, SKL, hjälper till med utredningar, statistik och råd till kommuner. SKL:s handfasta råd i fråga om skolnedläggningar är att inte prata ekonomi utan att fokusera på kvalitetsfrågor. Andra argument som används för nedläggning är svårigheter att rekrytera lärare och svårigheter att leva upp till nya lagkrav på behörighet hos lärare."
"Små skolor har svårt att klara sig i en skolpengsfinansierad värld (varje elev bär med sig en peng till verksamheten). Även om kommunen tvingas skjuta till extra medel så rör det sig dock alltid om blygsamma summor i kommunens skolbudget. Lägre elevhälsokostnader, mindre resande och en högre livskvalitet för landsbygdens barn syns förstås inte i balansräkningen. Inte heller de långsiktiga effekterna av att behålla skolan."
Slutligen återigen en uppmaning, gör omtag i frågan, se framåt och se möjligheter för Vidsel och landsbygden- och inte hinder!