I morgon infaller samernas nationaldag. Vi är alla eniga om att samerna utgör en ovärderlig del av mångfalden i vårt samhälle, vår historia och vårt kulturarv. Samernas nationaldag utgör en anledning att fundera över samefolkets forntid, nutid och framtid. Genom en långvarig och framgångsrik opinionsbildning (lobbyverksamhet) förknippas samerna i dag huvudsakligen med renskötseln och dess anspråk på att få disponera drygt halva Sveriges yta för sina behov. Vad tillför då denna näring i form av sysselsättning och produktion?
I dag lever ett hundratal renskötare helt eller – vanligen – delvis av renskötsel, som bara kan bedrivas genom djurtransporter med lastbil och drivning med skoter eller helikopter. Stödutfodring är nödvändig de flesta år. Samhällsstöd i storleksordningen 500–800 miljoner kronor utgår årligen. Så här var det inte förr i tiden. Under perioden 1500–1800 var renskötseln en av landets närande sysselsättningar.
Ingen vet hur många samer vi har i dag i Sverige. De vanligaste siffrorna som nämns varierar mellan 20 000 och 40 000. De är en av våra erkända minoriteter. Rimligen är de också ett urfolk i någon mening. Men de flesta av oss har rötter i ett eller flera urfolk. Med undantag av några hundra personer har de flesta svenska samer svenska som förstaspråk, engelska som andraspråk och någon samisk variant som fjärde språk. De lever lika länge som andra svenskar i samma geografiska och socioekonomiska skikt och livnär sig på arbete som skapats i dagens samhälle. Renskötselns utformning, kostnader och markbruk är föremål för diskussion (Berglund CG: Naturbruksverk för rationalisering och privatisering!, 2014).
Min slutsats är att samefolkets framtid ligger i att bredda sig och fördjupa sin identitet som nationell minoritet. Vi kan jämföra samerna med en annan av våra nationella minoriteter, judarna. De är inte bara en nationell tillgång. De tillhör också ett transnationellt folk, som med stolthet odlar sin historia och sin kultur. Vart eller vartannat år får någon eller några judar nobelpris. Då gläds hela judendomen. Och vi som uppskattar konst och vetenskap med dem.
På motsvarande sätt tror jag att det är dags för samefolket att lyfta fram sina stora kvinnor och män, de som gjort stora insatser i sina samhällen och i världen. Det skapar självaktning i den egna gruppen och högaktning i omgivningen.