Reinfeldts samhälle leder till låglönejobb!
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Att väljarna röstade på den borgerliga alliansen för att de ansågs kunna skapa jobb är nog fullt riktigt, man tyckte att alliansen hade en bättre jobb politik för stunden. Men när det nu blir verklighet av deras ideer ser vi att det inte alls handlar om några revolutionerande åtgärder för att få folk i arbete. Det handlar om klassisk högerpolitik där regeringen går in hårt för att öka klyftorna i samhället.
På punkt efter punkt lämnar man öppet för utslagning mellan individer i samhället.
I a-kassan resonerar man att de som råkar ha högst arbetslöshet också ska vara dem som ska betala mest. Det är ett system som vi aldrig sett tidigare, det är fjärran från en solidarisk tanke om att man bär kostnaderna gemensamt. Istället öppnar den moderatledda regeringen upp för att de som är starka och rika ska klara sig på bekostnad av de svaga och sjuka.
Resultatet av sänkningarna som genomförs i de gemensamma försäkringssystemen är tydliga. När en arbetare inte längre klarar sig på sin a-kassa måste han eller hon gå ut i ett låglönejobb. Det kommer säkert att skapas nya jobb men i högerns anda kommer dessa jobb att hamna på en nivå där människor inte längre klarar sig.
En annan och kanske värre aspekt är att låglönejobben kan innebära att nödvändiga strukturomvandlingar för att ställa om samhället till ett mer kunskapsintensivt tjänsteproducerande samhälle fördröjs. Detta skulle vara olyckligt då det i sin förlängning riskerar att drabba industrin.
Problemet är att en låglönesektor kan innebära att en mer kunskapsintensiv industri plötsligt står utan utbildad personal. En brist som i skulle kunna innebära en utflyttning av de avancerade jobben till andra länder.
Därför tror vi att med högerns politik får vi vara beredda på att möta en arbetsmarknad med initialt fler jobb men där färre kommer att kunna klara sig på sin lön och en framtid där vi inte kan möta det ökade behovet av högutbildade. Vi tror inte att det är rätt väg att gå.
Därför tar vi starkt avstånd från statsbudgeten som endast visar på såväl en människosyn som en framtidssyn vi trodde var förpassat till historien.