Reinfeldt mörkar om miljöpolitiken
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Högeralliansen har inte heller orkat utarbeta ett miljöpolitiskt program. Sverige ska inte längre vara ett land som går före i miljöarbetet. Utgångspunkten för deras miljöpolitik blir i stället äganderätten och det personliga ansvaret. Situationen börjar nu bli politiskt ohållbar för högeralliansen. Det är uppenbart att miljöfrågorna inte kan tigas ihjäl. Partier utan kunskap och intresse för miljöpolitik saknar trovärdighet som regeringsalternativ.
En eller annan borgerlig miljöpolitiker - av de få som finns - har förmodligen påpekat detta faktum. Sålunda kom ett nytt utspel. I högeralliansens valmanifest görs ytterligare ett försök att desarmera miljöfrågan. Man gör en politisk saltomortal, genom att i sak ansluta sig till regeringens politik och göra klart att ingen behöver oroa sig för några förändringar i svensk miljöpolitik.
Som socialdemokrat är jag givetvis nöjd med att högeralliansen anser vår miljöpolitik vara så framgångsrik att de vill ansluta sig till den. Ett antal internationella utvärderingar har gett oss samma goda betyg.
Men ur väljarnas synpunkt finns det skäl att hissa varningsflagg. I ärlighetens namn, Fredrik Reinfeldt, varför bluffar du om moderaternas och alliansens miljöpolitik? Varför påstår du att ni har en samsyn med regeringen, när ni under hela mandatperioden har motarbetat den socialdemokratiska miljöpolitiken?
En viktig utgångspunkt för socialdemokratisk miljöpolitik är principen om att förorenaren ska betala. Men den principen motarbetar de borgerliga partierna. Moderaterna krävde i årets budget att vi avskaffar miljöstyrande skatter för tre miljarder. De ville till exempel slopa skatten på både konstgödsel och bekämpningsmedel, vilket i praktiken innebär ökad kemikaliespridning. Hur går det ihop med en progressiv miljöpolitik?
Moderaterna ställer inte heller upp på en annan viktig miljöpolitisk princip, att byta ut farliga kemikalier mot ofarliga, den så kallade substitutionsprincipen. Denna princip har moderaterna motarbetat, inte minst under arbetet med en ny europeisk kemikalielagstiftning, REACH. Någon samsyn med den svensk socialdemokratiska regeringens tuffa kemikaliepolitik såg vi inte till hos de moderata europaparlamentarikerna
Reinfeldt påstår nu också att klimatet ska vara en prioriterad fråga för högeralliansen. Men varför säger då både moderater och folkpartister nej till de framgångsrika, statligt stödda kommunala klimatinvesteringsprogrammen? Tack vare dessa och tidigare investeringsprogram har vi i dag kommit långt i omställningen till ett ekologiskt hållbart, mer energieffektivt samhälle.
Det finns fler exempel på hur Reinfeldt med sitt nya utspel försöker mörka. Moderaterna har i sina budgetmotioner i riksdagen velat minska anslagen till biologisk mångfald med en miljard. Det skulle innebära en dramatisk försvagning av svensk naturvård. Man har också föreslagit minskade anslag för sanering av förorenad mark och mindre pengar för satsningar på effektivare energianvändning. Vidare vill moderaterna slopa stödet för marknadsintroduktion av vindkraft. Det populära stödet för att konvertera från olja eller direktverkande el till miljövänliga alternativ ska också bort.
Hur kan Fredrik Reinfeldt med dessa förslag i ryggen hävda att det finns en samsyn med regeringens offensiva satsningar? Fredrik Reinfeldt har tappat trovärdighet som statsministerkandidat, genom sin okunnighet och nonchalans om miljöfrågor. För socialdemokraterna är miljöpolitiken en del av tillväxt- och välfärdspolitiken.
För oss handlar miljöpolitik om att värna hälsa, ekosystem, rättvisa och global säkerhet. Om vi misslyckas här, blir allt annat meningslöst. Så när Fredrik Reinfeldt struntar i miljöpolitiken, struntar han i framtiden.