2011 inleddes med en rejÀl skattehöjning pÄ drivmedel - dieseln höjdes med nÀstan
30 öre litern (20,6 öre plus moms). NÀringsminister Maud Olofsson har deklarerat att det sker uteslutande av klimatskÀl. Det Àr ironiskt med tanke pÄ att de flesta svenskar just nu inte precis tycker att vÀrme och brist pÄ snö Àr vÄra största problem. Men helt utan ironi Àr fakta att just Sverige redan har vÀrldens högsta koldioxidskatt och att skatten pÄ drivmedel Àr 1 000 procent högre Àn den genomsnittliga skatten pÄ alla andra utslÀppskÀllor i Sverige.
SÄ Àven om teorin att mÀnskligt orsakade utslÀpp av koldioxid skulle spela roll för klimatet stÀmmer - sÄ Àr drivmedel det absolut sista omrÄdet dÀr en ytterligare skattehöjning Àr motiverad.
2010 Ärs vallöften frÄn Fredrik Reinfeldt och Anders Borg om att inte höja bensinskatten stÄr fast - det tackar vi för. Men Maud Olofsson och Andreas Carlgren fortsÀtter att tjata om att Sverige mÄste spela förstafiolen i vÀrldssamfundet och fortsÀtta plÄga vÄra frusna invÄnare med allt högre skatt pÄ vÄra nödvÀndiga transporter. Vi ligger redan mil före de förslag till ekonomiska styrmedel som FN:s klimatpanel, IPCC, föreslÄr för att globalt hindra en fortsatt uppvÀrmning. Det kan vara nÄgot att tÀnka pÄ för dem som fortfarande tror pÄ IPCC.
Regeringen, och inte minst Moderaterna, har konstaterat att Sverige Ă€r ett litet land som har en mycket begrĂ€nsad del av de globala koldioxidutslĂ€ppen. Unika Ă„tgĂ€rder i just Sverige har mycket begrĂ€nsad effekt pĂ„ det globala klimatet. ĂndĂ„ hĂ„ller vi pĂ„ att plĂ„ga ihjĂ€l det egna folket med enormt höga brĂ€nsleskatter i ett land som Ă€r ett glesbygdshörn av EU. Om man tror pĂ„ koldioxidteorierna kan man kanske argumentera för att vi skall" ligga före och visa vĂ€gen". Men hur lĂ„ngt före Ă€r vettigt?
Bensin och dieselpriset ligger runt fem kronor litern. Resten av priset i Sverige Àr skatt. Samtidigt betalar ett stort antal regeringar runt om i vÀrlden ut ungefÀr 2 500 miljarder kronor i direkta subventioner för att deras medborgare och företag skall kunna köpa bensin - och diesel - under vÀrldsmarknadspriset (senast tillgÀngliga siffror 2009).
Detta sker för att dessa regeringar anser att transporter Àr livsviktiga för att utveckla nÀringsliv och vÀlstÄnd i deras respektive lÀnder.
Det Àr nÄgonting att tÀnka pÄ för en regering som sÀger sig driva "jobblinjen". NÀr skatten blir sÄ hög att det inte lÀngre lönar sig att pendla till jobb - blir det problem. Speciellt i ett glesbefolkat land som Sverige.
Alliansregeringen drev i valrörelsen 2010 ett mycket skickligt taktiskt spel i drivmedelsfrÄgan. Inte minst Moderaterna attackerade hÄrt Socialdemokraterna och den rödgröna oppositionen för att vilja höja drivmedelspriserna kraftigt. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och VÀnsterpartiet gick oklokt nog till val med ett löfte att höja bensinskatten med 49 öre och dieselskatten med 61 öre.
Vi vet vilket oerhört folkligt motstÄnd det finns mot höjda brÀnslepriser. Uppemot 90 procent av befolkningen sÀger nej till höjningar.
TvÄ miljoner svenskar har skrivit under kraven pÄ sÀnkt bensin- och dieselskatt. Att alliansregeringen beslutat att höja dieselskatten med nÀstan en krona (71,6 öre plus moms) kunde inte Socialdemokraterna slÄ fram i debatten. Hade det socialdemokratiska slagskeppet gÄtt ut med bredsidor om detta hade man Àven trÀffat de tvÄ smÄ allierade aggressiva vedettbÄtarna "Miljömupp" och "VÀnsterfupp" eftersom de egentligen drev krav om Ànnu större höjningar.
Nu blev bensinskattefrÄgan en avgörande torped för att sÀnka det socialdemokratiska slagskeppet. Förutom de framgÄngsrika Moderaterna var det bara Sverigedemokraterna som drev frÄgan om de negativa effekterna av hög bensinskatt. Som bekant gick Àven Sverigedemokraterna framÄt i valet. Det finns en oerhörd sprÀngkraft i frÄgan om de för höga brÀnsleskatterna.
Alla de argument mot en ytterligare höjning av bensinskatten som Moderaterna gick ut med i september 2010 stĂ€mmer. Ăven nĂ€r det gĂ€ller dieselskatten.
En för hög brÀnsleskatt hÀmmar den ekonomiska utvecklingen, motverkar jobblinjen, stÀller till problem för den stora arbetande och ofta pendlande befolkningen, drabbar lÄginkomsttagare, glesbygdsbor och aktiva familjer extra hÄrt.
NÀr nu nÀringslivsminister Maud och miljöminister Andreas envist fortsÀtter att driva en antifolklig linje med stÀndiga höjningar av en redan för hög transportskatt i ett av vÀrldens mest transportberoende lÀnder hÄller man nog pÄ att slutligen prata detta före detta landsbygdsparti helt och hÄllet ut ur riksdagen.
Kristdemokraterna ligger redan vÀldigt risigt till efter bensinskattesveket runt 2006 Ärs valrörelse.
Alliansregeringen borde nog inför resten av mandatperioden noggrant tÀnka efter hur Sverige och Sveriges transportbehov egentligen ser ut och vad svenskarna vill. Det Àr dags att börja sÀnka bÄde bensin- och dieselskatten.