Nu går startskottet för Kulturhuvudstadsåret 2014 i Umeå, Sápmi och tre av de nordligaste länen. Under året öppnar Umeå och Norrland sina dörrar för artister och besökare från Sverige och andra länder. Det ger ett fantastiskt tillfälle till att lära sig mer om kultur i olika former från olika delar av Europa och även övriga världen.
Här hos oss har vi rätten att fritt skapa och utöva den kultur vi vill, men vi kan behöva påminna oss om att samma frihet inte råder överallt.
Vid sidan av den svenska och samiska kulturen har Kinas kultur fått relativt stor plats i programmet för kulturhuvudstadsåret. Ett exempel är konstutställningen ”Right is Wrong” (rätt är fel), som kommer att fylla Bildmuseets alla salar en längre period.
I programmet står att utställningen presenterar samtidskonstens framväxt i Kina. Man kan fråga sig varför en diktatur, där all konst och kultur som presenteras måste ha kommunistregimens godkännande, får så stort utrymme här? En känd konstnär som försökt gå sin egen väg och som bestraffats hårt för detta är Ai Weiwei.
Det totalitära kommuniststyret i Kina hjärntvättar folket med sin egen partipolitiska propaganda och ideologi samtidigt som det utövar censur inom samhällets alla områden. I Kina råder ingen yttrande- eller trosfrihet, vilket naturligtvis sätter munkavle på skapandet och även är ett brott mot mänskliga rättigheter.
Det är inte bara i samband med kulturhuvudstadsåret som vi gör närmare bekantskap med Kina. I september 2013 skrevs ett samarbetsavtal på mellan Piteå och staden Dongying i Kina. Under fem år framåt är det tänkt att relationer och samarbeten ska utvecklas. Det är en bra möjlighet att påverka i positiv riktning, men det kräver också kännedom om förhållandena i Kina, bakom kulisserna.
Sedan Kulturrevolutionen i Kina på 60- och 70-talet finns ingen kulturell frihet i Kina. Den traditionella kinesiska kulturen har systematiskt förstörts nästan helt och hållet och den kultur man nu finner i Kina är den partihyllande, som är styrd och godkänd av Kinesiska kommunistpartiet.
De generationer som växt upp sedan dess har följaktligen förlorat kontakten med sin bakgrund då den kinesiska traditionella kulturen censurerats.
Det som visas upp i Kina i dag är statskontrollerat. De kinesiska medborgarna måste följa KKP:s direktiv, annars riskerar de fängelse eller ”omskolningsläger”, vilka i praktiken är hjärntvättscenter.
Det folk som i tusentals år har velat leva i harmoni med himlen och jorden har berövats sitt kulturarv. I tusentals år har traditionella konstformer, såsom konst, musik och dans, varit integrerade i det kinesiska levnadssättet och uttryckt välvilja, skönhet och många andra dygder. Men den konst och kultur som kommer från dagens Kina är fylld med partikulturen, som i stället bygger på kamp och materialism, vilket visar sig på ett både öppet och förtäckt sätt.
Att förstöra ett folks kultur är att förstöra dess själ och detta görs i syfte att kontrollera människor. Detta har genom historien också gjorts mot olika minoritetsfolk på andra platser i världen, bland andra samerna, som förbjöds att utöva sin kultur och använda sitt språk.
Man kan säga att kinesiska kommunistpartiet kämpar mot folket. Människor behandlas inte som människor. Många har säkert hört om de svåra förhållandena i kinesiska fabriker, men än värre är den statligt organiserade organskörden från levande samvetsfångar.
Majoriteten av offren är Falun Gong-utövare men även kristna, uigurer och tibetaner utsätts. Falun Gong är en qigong- och kultiveringsmetod för självförbättring med ledorden sanning, godhet och tålamod. Metoden är förbjuden i Kina sedan 1999, då den blev alltför populär för den kinesiska regimen.
Den 12 december 2013 antogs en resolution i EU-parlamentet om organskörd i Kina, med en uppmaning till medlemsländerna att offentligt fördöma övergrepp relaterade till transplantationer i Kina.
I november 2014 hålls MR-dagarna, mänskliga rättighetsdagarna, i Umeå, där man tittar närmare på MR och kultur – både rätten till kultur och kultur som verktyg för stärkande och främjande av de mänskliga rättigheterna. Vi ser mycket positivt på det kommande året och på MR-dagarna; att vi som medborgare genom kulturhuvudstadsåret har chansen att föra fram mänskliga rättigheter, inte minst rätten till den egna kulturen, och bidra till positiva förändringar. Låt oss ta väl vara på det kommande kulturåret i Norrland.