Många insändare har tagit upp dialogprocessen i samband med skolstrukturutredningen och varit kritiska till denna. Vi vill här beskriva hur Piteå kommun jobbar med medborgardialog i allmänhet och beskriva processen kring skolstrukturen i synnerhet.
Medborgardialog är en viktig del i Piteå kommuns kvalitetsarbete. Under 2013 var det cirka 8 000 Pitebor som deltog i olika dialoger med olika metoder, bland annat genom enkäter, lunchdialoger, öppna möten, fokusgrupper med riktade urval, trygghetsvandringar, dialoger riktade till unga och dialoger i skolstrukturen. Medborgardialogen sker kommunövergripande och vänder sig till alla boende i Piteå. Syftet är att stärka förtroende och legitimitet, att utöka möjligheter till delaktighet för flera målgrupper, att öka tillgänglighet till de politiskt valda och att skapa goda beslutsunderlag till de förtroendevalda som utsetts i allmänna val.
Medborgardialogen i Piteå är indelad i fyra perspektiv: Information som är lättillgänglig och aktuell är grund för delaktighet och inflytande. Konsultation är metoder där kommunen ställer frågor till Piteborna, exempelvis medborgar- och kundundersökningar. Delaktighet är när medborgare ges förutsättningar att delta och framföra åsikter redan vid framtagandet av förslag. Medbestämmande är när resultaten från de olika undersökningarna utgör ett av flera beslutsunderlag inför till exempel budget och verksamhetsplan.
Utifrån de fyra perspektiven har Piteå kommun en mångfald av metoder som används vid olika tillfällen och till olika målgrupper. Ambitionen är att alltid återkoppla till de som deltagit i dialoger. I riktade dialoger kan återkopplingen ske personligen medan i öppna dialoger är det mest vanligt att vi använder oss av kommunens webbplats, där vi har två sidor Påverka din kommun och Resultat och kvalitet.
När det gäller skolstrukturen så var bedömningen att många Pitebor ville delta i dialogen. Därför gjordes öppna inbjudningar via annons i lokaltidningen, via kommunens hemsida och inbjudningar via verksamheterna (förskolor och skolor). I dialogen deltog cirka 700 personer vid sex olika möten och det inkom många olika förslag. Synpunkter och åsikter sammanställdes och utgjorde underlag för förändringar av förslag till modellerna attraktiv förskola och skola. De förslagen skickades ut på ny remiss, där ytterligare åsikter kom in som användes till fler förändringar av modellerna.
nTill exempel så justerades riktlinjen på hur många barn som bör finnas på en skolenhet från ursprungsförslaget 100 barn per f-3skola till 60 barn perf-3skola.
nFör årskurs 4-6 hade ursprungsförslaget 120 elever och minst 2 klasser per årskurs vilket justerades till 100 elever eller fler.
nOch för årskurs 7-9 ändrades förslaget från 2-300 elever och 3 klasser per årskurs till 180 elever eller fler.
nSkrivningar kring närhet och samverkan förtydligades kraftigt och även ambitionen att hålla nere klasstorlekarna lyftes in i beslutsdokumentet.
De som deltog i dialogen eller skickade in remissvar påverkade med andra ord det beslut som kommunfullmäktige tog på flera punkter. Vilket innebär att barn- och utbildningsnämnden har ett tydligt styrdokument att förhålla sig till när man fattar beslut om skolstrukturen.
Piteå kommun vill föra en aktiv dialog, lyssna och ta hänsyn till medborgarnas åsikter. Synpunkterna är många och åsikterna är olika, vilket innebär att trots en god vilja kan inte alla åsikter få gehör och genomslag. Till syvende och sist är det, i en representativ demokrati, de förtroendevalda politikerna som har att fatta beslut, ibland i riktigt svåra frågor. I beslutsunderlaget ingår då, som en viktig del, det som framkommit i medborgardialogerna och politikernas uppgift är att väga samman information, göra en bedömning och fatta ett beslut.