Vänsterpartiet vågade sticka ut hakan. Detta möjliggjorde för mig att avslöja deras okunskap och dimridåer. Det är svårt att kritisera de partier som varken yttrar sig eller säger något. Och Britt – du måste läsa hela undersökningen – inte dra slutsatser från lösryckta delar som andra publicerat.
I Eurostats mätning (från 2013) konstateras att Sverige urbaniseras snabbast i EU. Slutsatsen baseras på att vi har några av EU:s snabbast växande städer. Samma undersökning visar också att Sverige är ett av få länder i EU som har en ökande landsbygdsbefolkning. Det är alltså helt fel att urbanisering innebär avfolkning av landsbygden.
Återigen. Landsbygdens befolkning ökar i Sverige – inte minskar. 34 procent bor i landsbygdskommuner, hälften på ren landsbygd. En levande landsbygd som levererar mat, energi och jobb är en förutsättning för ett konkurrenskraftigt Sverige.
Vår tid kräver att våra bästa begåvningar utbildar och förkovrar sig. Kvalificerad utbildning finns bara i universitetsstäderna. Därför flyttar våra ungdomar dit. 40 procent av inflyttare med hög utbildning far till storstadsområden, 32 procent stadsområden och till landsbygd 3 procent. Piteå, Vaggeryd, Åre, Hässleholm, Ulricehamn, Falkenberg och Nyköping är de kommuner som i all officiell statistik framhålls som typiska landsbygdskommuner där befolkningen ökar utan någon närhet till storstadskommun.
Högutbildade söker sig till områden där det finns större arbetsmarknad, större utbud och större variation på arbetstillfällen. Piteå ligger i näst högsta klassen på högutbildad andel av befolkningen. Min uppfattning är att detta beror på närheten till Luleå, Boden och Älvsbyn. Och bor man i fyrkanten (Alterdalen med flera byar) så finns förträffliga möjligheter att pendla till alla kommuncentra. Stöd för detta är att norra delen av Piteå har störst inflyttningsöverskott. Såväl pendlare som bofasta, alla kategorier, kräver närhet till förskola och skola för sina barn som en förutsättning för att fortsätta bo där de bor.
Jag har läst de politiska partiernas program, politik från A till Ö, det de skriver om landsbygd och skola. Om något finns har jag fokuserat på konkreta åtgärdsförslag. Förslag av typen mera pengar, bättre utbildning och att alla ska kunna bo och leva i hela Sverige har jag sållat bort.
Centerpartiet, Kristdemokraterna, Moderaterna, Folkpartiet, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna har inget om landsbygden. Vänsterpartiet och Miljöpartiet har en mängd konkreta förslag för landsbygden. För skolan är det lika illa bortsett från att sossarna och vänstern vill ha mindre klasser. Miljöpartiet är det enda parti som skriver om byaskolor. ”Miljöpartiet prioriterar att byskolor ska kunna leva kvar, att folkhögskolorna får utvecklas. ”
När lokala partier sitter vid makten tar man inte mycket hänsyn till vad det egna rikspartiprogrammet säger. Piteås höghussossar vill ha stora skolor och stora klassrum tvärtemot vad sossarna i riksdagen förespråkar. Det finns inget positivt med en ökande befolkning i sig. Det för bara med sig ett ökat slitage på vår planet. Det är klokare att satsa på den befolkning som bor i kommunen. Sedan 40-talist-mammorna slutat föda barn beror befolkningsökningen enbart på invandring. Kvinnor i Sverige föder nu 1,9 barn (2,1 behövs för konstant befolkning).
Det är politiska beslut som styr var människorna bosätter sig. Stockholms län har den största befolkningsökningen vilket har inneburit en ickefungerande bil- eller kollektivtrafik. Det finns ingen plats att bygga bostäder på, vilket medför katastrofal bostadsbrist, höga hyror och så vidare.
Riksdagen har fattat beslut om att minska antal myndigheter. 2011 betalade man 22 miljarder i hyra. Ekonomistyrningsverket har utrett och funnit att betydande vinster görs om myndigheter flyttas ut. Fyra nya myndigheter har tillkommit 2014. Bland annat ”Avvecklingsmyndigheten för vissa myndigheter inom vård och omsorg”.
Vänstern vill att alla nya myndigheter skall etableras på landsbygden. Jag vill att alla myndigheter och statliga verk skall prövas om de kan vara verksamma utanför Stockholm innan nya myndigheter skapas. Det finns något som heter internet och molnet.
Flera viktiga S-politiker har lovat att Norrbotniabanan skall byggas när de får regeringsmakten. Men Magdalena Andersson, eventuellt kommande S-finansminister, kunde inte garantera någonting när hon besökte Piteå.
Hon skrev i Piteå-Tidningen den 27 december ”Vi har dock lagt ett precist förslag om en inledande sträcka”. Jag begärde då omedelbart att få veta vad. Något svar har jag ej fått. Däremot stödjer hon regeringsförslaget om Götalandsbanan (Jönköping-Stockholm-Malmö-Göteborg). Vårt demokratiproblem består i att det inte går att lita på de politiker som nu sitter vid makten eller vill ha makten.
Piteå kommuns landsbygdsprogram är bra. Att sossarna och vänstern då väljer att göra ett nytt tyder nog på att sossarna har ont om vettigt folk. Speciellt när flera i Socialdemokraterna nu utreds för kriminella aktiviteter.
Om landsbygdsbefolkningen själva får komplettera det program som finns så säkerställs en god livsmiljö på landsbygden. Jag vill se rejäla infrastruktursatsningar, det vill säga investeringar för framtiden som bär sig på lång sikt. En ny förskola eller skola öppnas varje år i by som saknar sådan. Cykel- och promenadvägar längs alla länsvägar och andra med stark trafik (som man har i Finland) färdigställt inom mandatperioden.
Delar av Strömbacka och andra tomma skollokaler i centrala stan byggs om till servicehus för äldre. Pengar?
Bort med alla partistöd, effektiviserad administration med färre kommunalråd, sänkta löner för de överbetalda eller höjd progressiv skatt. Inga rajtantajtan-fester, det vill säga moratorium för all representation, för tjänstemän och politiker i kommun och dess bolag.
Med en ränta som är nära noll så finns det inget bättre tillfälle att låna än just nu. Kan inte landsbygdshandlaren tillhandahålla de enkla basvarorna av ekologiskt eller närproducerat jag vill ha, så blir det internet eller någon stormarknad.
Därav mötet på Willys med Brith Fäldt (V).