Otäck okunskap om de flesta kemikalier
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Folkhälsofrågor handlar inte enbart om dåliga matvanor, stillasittande och enformiga arbetsuppgifter, stress och andra välkända orsaker till ohälsa. Flera främmande och okända faktorer har troligen en ökad betydelse för ohälsan. Exempelvis exponeras vi i allt större utsträckning för kemiska ämnen om vilka vi vet väldigt lite.
Antalet nya ämnen som anmäls till kemikalieinspektionen som ingredienser i kemiska produkter uppgår till några hundra per år. Alla är inte nya ämnen utan det är ofta kunskapen om deras existens som ökat och gör att de anmäls exempelvis av importörer. Många ämnen tas upp och ackumuleras i våra kroppar. I dag kan man visa att vi alla går omkring med mjukgörare från plaster och flamskyddsmedel från datorer och textilier i vårt blod.
Allt fler av de produkter vi konsumenter köper innehåller kemikalier som är allergiframkallande. Av de cirka 11 000 kemiska produkter som används i hushållen innehåller nästan en fjärdedel något av de tio vanligaste allergiframkallande kemiska föreningarna. Under de senaste tio åren har andelen konsumentprodukter som innehåller allergiframkallande ämnen ökat med nästan en procent per år.
De okända ämnena finns i våra kläder, hemelektroniken, i färger, lacker, plaster men även i livsmedel och läkemedel. Många har förmågan att lösgöra sig från sin produkt och vandra in i kroppen via luft och hudkontakt. Utöver alla de kemiska hushållsprodukterna finns ett än större antal kemiska produkter som används inom industrin och jordbruket. Av dessa har bara några få procent undersökts när det gäller effekter på människor.
Det otäcka är att vi saknar kunskap om de allra flesta ämnen som används och som vi utsätts för. Vi saknar även kunskap om hur de fungerar i kombination med varandra. Det gäller inte bara hur stor del av en substans som kroppen kan ta upp, det kan även handla om att en effekt av ett ämne kan bli en helt annan än den tänkta i en miljö där det inte är tänkt att användas. Dessutom bildas det nya kemikalier när ett ämne bryts ned. Det nya ämnet kan vara farligt även om det ursprungliga inte ansågs vara det. Kemiska reaktioner är komplexa och i kombination med det kraftigt ökade antalet kemikalier i vår vardagsmiljö blir det allt svårare att veta hur vår hälsa påverkas.
När det nu står klart att EU:s nya kemikaliepolitik, Reach (Regulation, Evaluation and Authorisation of Chemicals) nästan helt blir utan muskler så är det än viktigare att den svenska strategin för en giftfri miljö genomförs om vi ska kunna bryta den oroande utvecklingen. Där fastslås nämligen att den enda säkra nivån för exponering för farliga ämnen är noll. Det finns inga säkra gränsvärden.
Regeringen har avvaktat EU:s beslut och inte påbörjat genomförandet av den av riksdagen beslutade kemikaliepolitiken. Det är bråttom om vi ska nå målet om en nollnivå till 2020. Det är nu över fyra år sedan riksdagen tog beslut.
För det första ska tillverkarna åläggas att undersöka sina ämnen. Om ett ämne inte har undersökts ska det inte få tillverkas eller säljas. För det andra ska ämnen med farliga egenskaper, det vill säga ämnen som bryts ned långsamt och som lagras i fettvävnad, inte få tillverkas eller säljas. För det tredje ska tillverkare vara skyldiga att informera konsumenterna om vilka ämnen som ingår i produkterna och vilka risker det kan innebära.
I väntan på att besluten genomförs kräver miljöpartiet i en motion till riksdagen att informationen till konsumenterna förbättras avsevärt så att den enskilde har större möjlighet att skydda sig från oönskad exponering av farliga kemikalier.