Inom arbetarrörelsen har det alltid varit självklart att stå upp för alla människors lika värde. Jämlikhet och solidaritet är en ledstjärna. Inom IF Metall är vår gemensamma nämnare att vi är industriarbetare som alla vill ha bästa möjliga anställningsvillkor inom vår bransch. Det får vi aldrig genom att dela upp oss efter kultur, etnicitet eller hudfärg. Vi får det genom att hålla ihop. Det är i konflikten mellan arbete och kapital som fackföreningsrörelsen har vuxit fram. Vårt intresse och vår uppgift är att hävda alla arbetares rätt gentemot arbetsgivarna. Det är genom sammanhållningen arbetare emellan som vi kan förbättra våra villkor. Både i Sverige och internationellt.
Sverigedemokrater, nationalister, främlingsfientliga och rasister delar inte vår syn om var konfliktlinjen på arbetsmarknaden och i samhället går. De menar i stället att konflikten står mellan olika kulturer, att det inte finns någon motsättning mellan arbete och kapital, och att det viktigaste med politiken är att handla i nationens intresse. Det skulle betyda att en industriarbetare som heter Johan skulle ha mer gemensamt med en direktör som heter Gustaf än med en kollega vid maskinen intill som heter Mustafa.
Arbetarrörelsens uppgift att företräda arbetarna i konflikten mellan arbete och kapital accepteras inte av Sverigedemokraterna och deras högerextrema kompanjoner, eftersom de menar att det leder till en konflikt mellan svenskar och därför inte ligger i nationens intresse.
Att företräda ett parti som på så avgörande ideologiska grunder motarbetar allt vad fackföreningsrörelsen står för blir en omöjlighet. Våra medlemmar ska kunna lita på att ingen skillnad görs mellan dem beroende på deras bakgrund, deras etnicitet, deras religiösa uppfattning eller deras sexualitet. De ska kunna lita på att de alltid får det stöd och den hjälp de behöver. De ska även kunna lita på att vi politiskt kämpar för att rättvisare och jämlikare samhälle. Främlingsfientlighet och intolerans riskerar att splittra den fackliga rörelsen. Och av historien har vi lärt oss, att när man ställer arbetare mot arbetare - löntagare mot löntagare – blir resultatet på sikt att alla arbetare förlorar. Det är därför aktiva Sverigedemokrater inte samtidigt kan vara företrädare för IF Metall.