Obalansen mellan fack och arbetsgivare
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Sett ur den utgångspunkten sker avtalsförhandlingar om löner och anställningsvillkor på de fackliga organisationernas villkor. Och som en följd av fackliga organisationers tilltagande stridsåtgärder på senare tid, har obalansen mellan arbetsmarknadens parter aktualiserats.
Internationellt konkurrensutsatta sektorer som Sveriges teknikföretag påverkas i hög grad av hur avtalsområdet hanteras på hemmaområdet. Teknikföretagen kommer därför under våren medverka i Svenskt Näringslivs seminarium "Lika spelregler för alla - hur får vi tillbaka balansen på den svenska arbetsmarknaden".
De fackföreningar som organiserar arbetstagare inom internationellt konkurrensutsatta områden måste emellertid ta hänsyn till bland annat det kostnadsläge som gäller globalt. Ett annat agerande leder nämligen relativt omgående till utslagning av företag och arbetsplatser. Det gör att dessa fackföreningar med rätta upplever konfliktvapnet som tveeggat. När det däremot gäller fackföreningar inom sektorer som alltjämt upplevs som "skyddade" saknas denna insikt, vilket vi under senare år sett ett antal exempel på.
Teknikföretagen har stor betydelse för Sverige. Över
3 200 företag med tillsammans 300 000 anställda svarar för hälften av Sveriges export. Exporten i sin tur motsvarar nästan halva BNP. Teknikföretags verksamheter är också avgörande för tjänstesektorn och för dess möjlighet att utvecklas och växa i Sverige. Det beror på att teknikföretag är stora köpare av tjänster men också på att produkter och tjänster integreras alltmer.
På en alltmer global marknad måste svenska teknikföretag producera bättre produkter och tjänster än sina konkurrenter. Sverige måste framstå som ett attraktivt land att producera och investera i. Alternativet är att inhemska och utländska investerare placerar sina pengar någon annanstans och aktuella rapporter visar också att investeringsnivåerna i Sverige är låga.
De fackliga organisationernas samlade agerande får förstås konsekvenser för internationellt konkurrensutsatta branscher. Oansvarighet och orimliga konfliktregler skapar en negativ bild av svensk arbetsmarknad och leder också till kostnader som belastar företagen. Om inte Sverige får ett fungerande system på arbetsmarknaden kommer många att avstå från att etablera och utveckla företag i Sverige.
En modernare arbetsrätt står på Teknikföretagens önskelista för ett mer internationellt konkurrenskraftigt Sverige. Det anser vi kan åstadkommas genom att förstärka fredsplikten, låta stridsåtgärderna stå i proportion till
tvistefrågan, att rätten till sympatiåtgärder begränsas, att allmänfarliga konflikter förbjuds, att parterna via lagstiftning tvingas till ansvarsfulla avtal, samt att medlarna får utökade möjlighet att skjuta upp varslade stridsåtgärder och förelägga parterna skiljedom.
Om ingen förändring sker rådande obalans kommer förutsättningarna för produktion i Sverige allt mer att styras av de fackliga organisationerna. Det leder till att produktion i Sverige, en förutsättning för vår internationella konkurrenskraft, prissätts ur marknaden och att teknikföretagen i Sverige enbart har möjlighet att arbeta med forskning och utveckling.
För att teknikföretag ska ha en framtid i Sverige måste vi vinna kampen om investeringarna och vi måste slå vakt om den svenska produktionen. Vi vill att politiker sluter upp och fattar beslut som stärker svenska teknikföretags internationella konkurrenskraft. Ett viktigt steg är att förändra lagstiftningen så att det blir bättre balans i förhandlingarna mellan arbetsgivare och fackliga organisationer. Målsättningen måste vara att få ett regelverk som är neutralt i förhållande till arbetsmarknadens parter och som lockar utländska investerare till Sverige.