DEBATT: Nu är det hög tid för neurosjukvårdens upprustning

Aldrig tidigare har det väl talats så mycket om att den som drabbats av sjukdom och arbetsoförmåga skall ges chans till återgång i arbete, rehabiliteras och behandlas som precis vilken annan medborgare som helst. Men vi som dagligen träffar personer som drabbats av till exempel ms, stroke eller Parkinsons sjukdom vet att det inte är särskilt lätt att sätta igång igen, i synnerhet inte eftersom dagens neurosjukvård är underutvecklad och tyvärr helt felbudgeterad i de flesta av landstingen.
Vilka jämförelser vi än gör så visar det sig att såväl antal neurologer som möjligheterna till diagnos och behandling är oprioriterade i landstingens verksamheter. Trots att vi i Sverige har både kunskap och möjligheter att ge rätt typ av behandling i rätt tid. Varför detta resursslöseri?

Under hösten 2007 samlades fler än
27 000 namnunderskrifter in från medlemmar och andra intresserade i det så kallade Neurologiupproret. Bakgrunden var bland annat att några av landets främsta neurologer då uttryckt oro över neurologsituationen. Med detta som utgångspunkt ville förbundet med namninsamlingen redovisa det stöd som finns för att åstadkomma en upprustning av svensk högspecialiserad, neurologisk sjukvård och behandling.
Många som drabbas av neurologisk sjukdom får inte träffa tillräckligt kompetenta läkare.
Varje år insjuknar i Sverige nästan
40 000 personer i sjukdomar som stroke, epilepsi, Parkinsons sjukdom eller multipel skleros (ms).
Minst en halv miljon svenskar lever med en sådan neurologisk sjukdom.
Dock får många svenska patienter inte ta del av de senaste årens dramatiska kunskapsutveckling inom neurologin. Skälet är att svensk neurosjukvård är försummad och tillhör de sämst utbyggda i Västeuropa. Det råder en uppenbar obalans i Sverige mellan vårdbehoven och tillgängligheten till neurologisk specialistvård.
Nu drar NHR igång arbetet med att ge utbildning och därmed ökad förståelse för neurosjukvård. Alla landets landsting skall besökas. Startskottet går i Norrbotten, Luleå, den 3-4 september.

Fakta om neurosjukvården i Norrbotten:
Bland 30 utvalda sjukhus i Sverige rapporteras Sunderby sjukhus i Norrbotten ha mellan 9-13 veckors väntetid för att träffa en neurolog.
Modern neurosjukvård ställer krav på mellan 50-60 verksamma neurologer per miljon invånare. I hela Norrbotten finns endast 1,75 neurologer anställda vilket betyder att det går cirka 145 000 invånare på en neurolog.
Vid stroke har endast 12 procent av beräknat antal 384 patienter i Norrbotten behandlats med trombolys (propplösare som motverkar handikappande effekter om den sätts in snabbt).
Det finns 120 patienter bosatta i Norrbotten med sjukdomen ms som skulle kunna må bättre med rätt behandling, men endast 80 av dessa behandlas med bromsmedicin som kraftigt kan reducera ohälsa inom gruppen.
Exemplen visar att resursfördelningen är ojämn över olika sjukdomsgrupper och att framför allt en kraftig ökning av antalet neurologer i Norrbotten måste till för att bättra på statistiken men främst för att ge den enskilde möjlighet till bättre hälsa.

Tidsfaktorn är viktig vid behandling av hjärnsjukdomar. Ju tidigare en person får korrekt diagnos och kan ges behandling, desto större är möjligheterna för ett förbättrat hälsoläge. Tidiga åtgärder kan förändra sjukdomsförloppet radikalt, minska hjärnskador och i många fall förhindra utvecklingen av svåra handikapp.
Detta ställer höga krav på det akuta omhändertagandet och sjukvårdsorganisationen. Senare års studier har även visat att behandlingen av kroniska neurologiska sjukdomar som till exempel ms har bättre effekt om den inleds tidigt. Vad den nuvarande regeringen anser om höga sjuktal, ersättningsnivåer, rehabiliteringskedjor och återgång i arbete - det vet vi.

Men var står det politiska etablissemanget i Norrbottens läns landsting i dessa frågor. Utan behandling, utan möjlighet att träffa en neurolog i rimlig tid och utan rehabilitering kommer våra medlemmar fortsätta att vara svårt sjuka.

Debatt: Nu är det hög tid för neurosjukvårdens upprustning