Norrbotten behöver inte mer privat vård i Fyrkanten
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Förutsättningarna för den offentliga vården och konsekvenserna av fri etablering av privat verksamhet bör ofta både diskuteras och ifrågasättas. Bara för Norrbotten innebär det för det första att länets skattebetalare tvingas betala en merkostnad på 100 miljoner kronor. Per år!
Men långsiktigt finns det ännu mer svårhanterliga konsekvenser. Som att en huvuddel av de extra kostnaderna, skattemedlen, går till de privata vårdgivare som under de fria etableringsåren till övervägande delen etablerade sig i det tättbefolkade Fyrkanten-området. I det kustområde där det dessutom är förhållandevis tätt mellan landstingets vårdcentraler och sjukhus. Den fria etableringen har också medfört överetablering av vissa specialiteter.
Men det är kanske än värre att den här etableringen har kunnat ske utan hänsyn till invånarnas behov och därmed länets och verksamheters förutsättningar och villkor. De privata vårdgivarna har inte etablerat sig där befolkningen har behov, i de mindre orterna med en allt större grupp äldre och vårdbehövande. Det övergripande regelverket medger dessutom att de kan skriva ut läkemedel och fritt skicka prover vart de vill i landet för analys utan hänsyn eller ansvar vare sig för kostnader eller landstingsgemensamma beslut. För landstingets och skattebetalarnas del innebär det helt enkelt små, för att inte säga obefintliga, möjligheter till den insyn, uppföljning och kvalitetssäkring som myndigheter och regelverk förutsätter.
Naturligtvis kan den privata vårdverksamheten i länet inte bara beskrivas som kostsam och svårplanerad. Den innebär också ett viktigt komplement och är på många håll en förutsättning för en väl fungerande och tillgänglig vård. Det är ju skälet till att landstinget har avtal med flera privata läkarbolag, sjukgymnaster och även privata vårdcentraler. Men då talar vi om vårdavtal, vilket är något helt annat än den vård som blev konsekvenserna av den fria etableringsrätten. Inom kort väntas nu den borgerliga regeringen åter öka möjligheterna till ersättningsetableringar för pensionerade vårdgivare och/eller fri etableringsrätt.
Det betyder att vi nu står inför hotet med nya och/eller fortsatta överetableringar inom vissa specialiteter och i de tättbefolkade områdena samtidigt som resurser dras från de områden där behoven är störst. Därför är det bra att frågorna kring den fria etableringsrätten belyses i den allmänna debatten. För det här borde oroa varenda ansvars-kännande landstingspolitiker.
Det Norrbotten och dess invånare behöver är ju i nuläget inte fler privata vårdgivare i Fyrkanten. Utmaningen är nu i stället att långsiktigt, för framtiden, säkra en tillgänglig och god vård på lika villkor oavsett var man bor. Det är den offentliga vårdens ansvar och den politik som socialdemokraterna står för. För mig som s-politiker och landstingsråd är det i dag därför lika enkelt och självklart att välja bort den fria etableringsrätten som att försvara landstingets verksamhet.