Enligt nyhetsrapporteringen den 3 januari ibland annat TV4 och Kvällsposten, har en man i Växjö i väntan på sin utredning för adhd, (en så kallad neuropsykiatrisk utredning) försökt medicinera sig själv med en morfinliknande nätdrog, vilket resulterade i hans död. Det är inte ovanligt att personer med en neuropsykiatrisk diagnos (vi benämner dem här som adhd av enkelhetens skull) självmedicinerar med droger. Varför kan man fråga sig? Jo, det är nämligen så att när man har en adhd-diagnos så innebär det att man har en obalans/störd aktivitet i dopaminsystemet, som också kallas "belöningscentrum" i hjärnan. Detta har man kunnat mäta vetenskapligt.
Det är också denna del av hjärnan som reglerar vår uppmärksamhet, aktivitetsnivå och impulsivitet med mera. Därför kan man hjälpa många med adhd genom läkemedel som stimulerar aktivitetsnivån i belöningssystemet. Det är ett amfetaminliknande ämne, oftast metylfenidat som används i de flesta fall. Det är inte en medicin man blir beroende av och studier har dessutom visat att risken att utveckla ett drogmissbruk minskar om man får tillgång till adekvat behandling av läkare och läkemedel. Det är ingen medicin som man blir hög av utan på sin höjd, om man nu skulle försöka öka dosen för ett rus, uppskattas uppleva tillfällig hjärtklappning och sömnsvårigheter.
När man själv känner igen sig i adhd-problematiken och har de negativa aspekterna av diagnosen (ja det finns många positiva också) ska man inte behöva vänta ett till två år (två år är väntetiden på Sunderbyn för en utredning) på utredning som kan leda till behandling. Och med behandling menar vi inte alltid läkemedel för alla behöver inte det, det finns olika behandlingsmetoder.
Samtidigt som många ”självmedicinerar” med traditionell narkotika och annat, söker sig fler och fler numera även till internet för att "självmedicinera" med olika preparat då tillgången på substanser via nätet är enorm.
Så kallade nätdroger kan vara allt från narkotikaklassade substanser (amfetamin, hasch med mera), narkotikaklassade läkemedel, kopior på samma läkemedel, samt syntetiska substanser, men det kan även handla om vissa industrikemikalier som används i drogsyfte. Beskrivningen ”nätdroger” har särskilt använts om droger som inte är narkotikaklassade, men som kan ha effekter som liknar andra droger som är narkotikaklassade.
Ofta när det gäller dessa nätdroger så vet man så gott som aldrig vad det är man tar, något som ofta får en dödlig utgång. Dock gäller detta även narkotika som man köper på gatan, narkotika som narkotika, det är inget som man varken skall eller kan ta som medicin eller på annat sätt. Vi kräver att mer resurser läggs på att tidigt fånga upp dessa individer. Dels för att förebygga att drogerna och nätdrogerna sprider sig allt mer och så klart för allas rätt att få behandling inom vården, även när det gäller psykiatriska diagnoser.