Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Junilistans arbetssätt i EU- parlamentet och våra inlägg i svensk press, syftar till att dels försöka bromsa utvecklingen mot en superstat och dels att peka på felaktigheter som äger rum i det getingbo av federalism som EU utgör. Inte minst Jalle Henrikssons partikollegor i Bryssel bidrar ständigt till att beslut tas över våra huvuden. Vi som för en ständig kamp mot EU-kolossen kan inte annat än hålla med Jalle om att stora belopp av våra skattepengar går till EU-vänlig propaganda. Senaste exempel är satsningen av kommissionär Margot Wallström, som med hjälp av sin Plan-D (D som i demokrati?) skall få EU: s medborgare att tycka om unionen.<br /><br /><br /><br />I sitt debattinlägg i PT den 14/2 påstår Jalle Henriksson att jag har tappat fotfästet i arbetarrörelsen och har hamnat på den borgerliga sidan, som ett sorts socialdemokratiskt alibi åt Junilistan. Så är självklart inte fallet! En människa ändrar inte identitet och värderingar så lättvindligt. Men till skillnad från Henriksson, har jag insett att socialdemokraternas politiska program inte längre handlar om att makten över produktionen och dess fördelning skall ligga i de arbetandes händer, såsom han uttrycker det. Det visar bland annat direktörernas stora bonusar, påtvingade individuella pensionsfondssparandet, bolagisering av kommunal verksamhet, nedmonteringen av välfärdssamhället, Vattenfallets satsning i kolkraftverk för vinstpengarna, o.s.v.<br /><br /><br /><br />Fler socialdemokrater än jag är aktiva i Junilistan. I partistyrelsen har vi också Claes Hemberg och Solnas före detta kommunalråd, K-G Svensson. Vår stabschef i Bryssel, Jan Å Johansson, har varit SSU:s ombudsman i Skaraborg, Uppsala och åt SSU förbundet och har arbetat i Bryssel i fem år med Sören Wibe och fem år med Jonas Sjöstedt. Junilistan har för närvarande tio anställda, varav en vänsterpartist, fyra socialdemokrater, en kristdemokrat, en centerpartist och en moderat. Övriga har inte varit politiskt aktiva tidigare. Bland våra sympatisörer ingår en stor del socialdemokrater som är frustrerade över partiets samarbete med Miljöpartiet och många s-seniorer som har varit med och byggt upp välfärdssamhället och ser det nu raseras med patron Perssons goda minne.<br /><br /><br /><br />Junilistan har visserligen sympatisörer från olika politiska läger, och med varierande innehåll på sina bankkonton, med det som enar oss är att vi inte har gett upp tanken om Folkhemmet, oavsett hur vi står politiskt. Vi behöver inte ge avkall på våra respektive värderingar, utan vi jobbar med det som vi kan enas kring. Exempel på sådana frågor är just att vi skall ha kvar systemet med kollektivavtal, vi vill ha restriktivare regler för alkoholinförsel och en decentralisering av besluten i Sverige, även om EU tycker annorlunda.<br /><br /><br /><br />Ovanstående arbetssätt kan te sig obegripligt för människor som är vana vid dagens partipolitiska strukturer. Jag förstår om Jalle Henriksson känner sig vilse med Junilistan, men jag ställer gärna upp och förklarar så många gånger som det behövs och så länge läsarna orkar med!<br /><br />
