DEBATT: Mer samarbete

Sverige har varit med i EU i snart tolv år. Under denna tid har svenska skolor fått bättre förutsättningar att utveckla verksamheten genom att aktivt delta i det internationella samarbetet. Så har också skett, i många fall. Ett stort antal svenska skolor, lärare, annan skolpersonal och elever, har deltagit i internationella skolprojekt och i utbyten med skolor i andra länder. Många vittnar om värdet: "Fortbildningen i Tyskland har gett mig nya kunskaper att lösa pedagogiska problem", sa en lärare som varit på ett utbyte. "Det internationella skolprojektet har gett oss nya erfarenheter i arbetet med barn som har inlärningssvårigheter", sa en skolledare. "Jag har fått vänner för livet", sa en elev som besökt en skola i Holland.

Varje år deltar mer än 30 000 personer i Comeniusprogrammet, som är EU:s största skolprogram. Tusentals personer inom utbildningsväsendet deltar också i andra internationella projekt. Det är positivt. Internationella aktiviteter i skolor är av stor betydelse om Sverige fortsättningsvis ska kunna vara en betydande kunskapsnation i Europa och övriga världen.

Men vi skulle kunna vara mycket bättre. Om jag jämför med Finland så kan jag konstatera att man där generellt deltar i större utsträckning än Sverige. Det gör att de finska skolorna kommer längre än Sverige i sina samarbeten med skolor i andra länder. De får större erfarenheter, bredare kunskaper och fler kontakter.

På Internationella programkontoret har vi gått igenom alla ansökningar om medel för internationellt skolsamarbete, som har kommit in till myndigheten under perioden 2003-2006. Vi har sammanställt hur många ansökningar från skolor som beviljats per 50 000 invånare i respektive län. Sammanställningen visar på stora olikheter mellan skolor, kommuner och län. Det framgår att Norrbotten kommer på sjätte plats i Sverige.

Av kommunerna i Norrbotten så hamnar Luleå i topp, med 39 ansökningar beviljade. Men varför har till exempel skolorna i Överkalix kommun inte skickat in mer än en enda ansökan under dessa år? Och varför har inte skolorna i Pajala skickat in fler än två ansökningar? Vad säger elever, föräldrar, lärare? Vad säger skolledarna? Vad säger kommunpolitikerna?

Nästa år startar ett nytt EU-program, EU:s program för livslångt lärande. Det programmet kommer att innehålla fyra delar - för skolan, Comenius, för vuxenutbildningen, Grundtvig, för yrkesutbildningen, Leonardo da Vinci, och för universiteten, Erasmus. Det nya EU-programmet kommer att ge oss på Internationella programkontoret ökade möjligheter att stimulera till internationellt samarbete. Det är angeläget att de svenska skolorna, inte minst i Norrbottens län, söker medel och aktivt deltar i internationaliseringsarbetet. Internationella projekt och utbyten är en viktig del i utvecklingen av den skolan.

Debatt: Mer samarbete