Maud Olofsson talar till Norrland i regionfrågan

Piteå2009-02-24 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I en tidningsintervju den 17 februari med Västerbottens-Kuriren delger vice statsminister Maud Olofsson hur hon och rege-ringen resonerar om den fortsatta processen med att bilda en enad region av Norrland. Regeringen vill inte ha en splittrad region-struktur utan vill att politiker samlar sig nu och bildar en enhetlig region i Norrland.
Vice statsministern betonar vikten av att arbetet intensifieras och avfärdar samtliga rykten om att mindre regionbildningar är aktuella eller att arbetet med regionbildningen nu kräver en lägre ambitionsnivå. Tvärtom menar vice statsministern och näringsministern att Norrstyrelsen bör öka ambitionsnivån med arbetet nu och att regionen bör vara igång i praktisk mening under nästa mandatperiod.

Regeringen visar med detta att regionfrågan för Norrland är viktig och att rege-ringen nu är med och vill medverka till att en stark stor enad region bildas. Det här är glädjande besked för Norrland och visar att regeringen nu på allvar går in i och visar engagemang för en framtida Norrlandsregion. Det är naturligtvis en regerings ansvar och nödvändigt för att även regeringen skall kunna arbeta med att anpassa den statliga delen av verksamhet och organisation mot en framtida storregion.
Den framtida länsstrukturen skall även anpassas till en motsvarande regionstruktur. Lagstiftning skall anpassas och är en av uppgifterna kammarkollegiet nu skall
arbeta med.

Även regionmotståndare och förespråkare av andra lösningar får tydliga svar att det arbetet är inte gångbart ur en rege-ringssynvinkel. Förslaget om att bilda region Norrbotten tillhör den kategorin av ej gångbara förslag.
Det är naturligtvis så att en ansvarstagande regering med en så stor reform som regionkommunreformen representerar enligt ansvarskommitténs intentioner måste ta det yttersta ansvaret, oavsett vad folk i allmänhet tycker och vill med regionfrågan. Det visar även det tveksamma i konsekvenserna av demokratiformerna som debatten senast handlat om det vill säga, direktdemokrati (till exempel folkomröstning).
Läs mer om