Märkliga beslut om könsfördelning

Piteå2013-11-22 06:01
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det sista märkliga beslut som fattades i Bryssel var att styrelser i bolag skall ha könsfördelningen 50 procent av vardera kön. En styrelses grundregel består av att den skall bestå av ett udda antal medlemmar och då minst två medlemmar plus en ordförande, max tolv plus en ordförande, och ordföranden skall då vid jämnt röstetal ge en utslagsröst av skälet att ett utslag skall kunna ges. Det gör att det är helt omöjligt att få till en könsfördelning med ett jämnt tal i könsfördelningen i procent när man räknat med ordföranden. Grundregeln att det skall vara max tretton personer i en styrelse. Kan överskridas betydligt om man anser att det är nödvändigt för att alla områden inom en verksamhet skall vara representerad i en styrelse.

Vi har det faktum att det inte i alla verksamheter finns folk av det ena könet så att det räcker till att få till deltagare enligt Bryssels direktiv till en styrelse, för ett företag eller annan verksamhet. Ett exempel: i ett företag finns det tillsammans 50 personer inklusive ägare som är tillgängliga för poster i företagets styrelse. Det är bara så att det förekommer ibland i den typen av företag och andra verksamheter, en så sned könsfördelning att det inte finns mer än ett kön representerat i den aktuella verksamheten. Man kan då fråga sig om man i Bryssel tänker sig att man i sådana verksamheter skall gå ut på gatan och haffa folk av önskat kön, för att få till en styrelse efter Bryssels direktiv. Hur gör man om röstantalet blir jämnt som det kan bli enligt Bryssels proklamerade regler.

Personligen så tycker jag att om vi skall tala om fördelningen av poster så av könsskäl så bör minimikravet vara på minst den procent antal av människors könsfördelning vara av det procenttal som minst representeras i verksamheten och det högsta som man kan fordra om omständigheterna medger det så skall kravet på könsfördelningen vara minst 49 procent av de kön som står redo att representera. Naturligtvis så går det inte att slaviskt följa några fördelningsregler.

I statliga, kommunala och landstingsägda verksamheter och företag bör 49 procent representera för det kön som får det minsta antalet medlemmar i en styrelse. Om det är möjligt med den personal som finns tillgänglig inom verksamheten, vilket även bör rekommenderas för privata företag. Man träffar på medmänniskor som tror att en styrelse har absolut makt i en verksamhet. En styrelse har den makt som den tilldelas efter en årsredovisning i en stämma, vilket oftast betyder att en styrelse har samma maktbefogenheter som tidigare. Makten kan även utökas eller inskränkas av en stämma. Efter en årsredovisning eller att en extra stämma kallats och fattat beslut i en bestämd riktning. Det gör att om man av något skäl vill få reda på vilken makt en styrelse har så måste man se efter i de senaste årsredovisningarnas protokoll och eventuella extrastämmor som kan röra styrelsens maktbefogenheter, i påtalat ärende.

Jag har vid tidigare tillfällen hävdat att man ibland fattar beslut i Bryssel som om ungar skulle sitta där. Man kan undra vad skälet till detta är. Kan det vara så att man ibland smörjt sig med starka drycker och därav inte varit redbara i tanken, vid beslutsfattande. Enligt svensk lag så är det förbjudet att inta starka drycker på jobbet och att några andra regler eventuellt förekommer i Bryssel bör vi inte acceptera. Må Gud hjälpa när man inte riktigt förstår vad som händer.

Läs mer om