Idag saknar närmare hälften av alla öppet arbetslösa a-kassa. Den stora flykten från a-kassorna kom 2006. En halv miljon människor lämnade a-kassan då regeringen försämrade villkoren och samtidigt höjde avgifterna kraftigt. Sedan dess har vi genomgått en omfattande lågkonjunktur och har en arbetslöshet som parkerat på 8 procent. Det krävs inget geni för att förstå att detta fått förödande konsekvenser för väldigt många människor. Väldigt många av de som lämnade a-kassan då avgiften höjdes hade en svag förankring på arbetsmarkanden och har också fått lämna sina arbeten i lågkonjunkturens spår.
Den borgerliga regeringen har genom sin påträngande retorik påstått att a-kassan är ett bidrag, då LO försvarat a-kassan har vi fått höra att vi saknar visioner. Att regeringen minsann vill att människor ska jobba och att LO bara försvarar bidragslinjen. Det har tillsammans med en rad andra faktorer gjort att regeringen genomfört en omfattande nedmontering av a-kassan utan större folklig debatt.
Det måste vara slut på det nu! Närmare hälften av de öppet arbetslösa vid arbetsförmedlingen saknar rätt till a-kassa. Det betyder att de istället behöver söka försörjningsstöd eller få hjälp av anhöriga för att klara sitt uppehälle. Regeringen tror att fler människor får ett arbete för att de blir fattiga vid arbetslöshet. Att det stärker drivkraften. Det är oerhört cyniskt och visar på en sorglig människosyn.
A-kassan måste reformeras så att den åter blir en trygg försäkring vid arbetslöshet. Arbetsvillkoret behöver förändras så att merparten av de som etablerat sig på arbetsmarkanden omfattas. Reglerna som gör att deltidsarbetslösa endast kan fyllnadsstämpla under 75 ersättningsdagar måste bort. Vidare behövs en höjning av ersättningsnivåerna som varit oförändrade under 10 års tid så att a-kassan blir den omställningsförsäkring som behövs i ett föränderligt arbetsliv.