Före valet var Stefan Löfven glasklar. Rot-avdraget skulle inte röras om han fick makten. ”Vi behåller rot-avdragen, vi ändrar inte på dem”, sade han till TT i november 2013. Det löftet har han nu brutit. Regeringen vill kraftigt minska rot-avdraget för att få råd med subventioner till byggindustrin, i tron att det kommer skapa tusentals nya hyresrätter. Pengar ska alltså slussas från vanliga byggarbetare till stora byggbolag, trots att alla siffror pekar på att rot-avdraget är en enorm succé med betydande samhällsvinster. Resultaten i Skatteverkets undersökningar kan inte misstolkas: antalet svartjobb har sjunkit drastiskt och tiotusentals vita jobb har skapats sedan rot-avdraget infördes.
”Minst 44 000 rot-jobb skulle ha varit svarta om inte avdraget hade funnits. Det kan man säga med säkerhet”, sade Annika Persson, analytiker på Skatteverket, redan 2011. Vad får vi då för de dryga tre miljarder som ska dopa byggbranschen? Inte mycket. För det första är inte reformen så generös som det låter. När Löfven ger 3,2 miljarder med ena handen, så tar han 2,4 miljarder med den andra genom att höja arbetsgivaravgifterna för 50 000 anställda i byggbranschen.
Faktum är att branschen tydligt har markerat att de inte vill ha subventioner. Risken är att det leder till stigande markpriser, något som KTH-professorn Hans Lind varnade för bara timmar efter att förslagen presenterades. Han är bara en i raden av experter och branschfolk som redan sågat regeringens satsning. ”Det här är ett steg tillbaka”, kommenterade Björn Wellhagen på Sveriges Byggindustrier. ”Det är ett dyrt alternativ”, sade Stellan Lundström, professor i fastighetsekonomi.
Det finns dessutom andra oroande aspekter. För mindre lägenheter är stödbeloppet per kvadratmeter betydligt större i Stockholm, Göteborg och Malmö än i resten av landet. Regeringen ökar alltså kostnaderna för folk på landsbygden för att få råd med ökade bidrag till storstäderna.
Därtill finns det farhågor om att åtgärderna kan skapa en byggbroms när redan färdiga projekt riggas om för att anpassas till regelverket. Det är den sortens ryckighet som skapat osäkerhet kring förutsättningarna för bostadsbyggandet.
Det finns bättre sätt att lösa bostadsbristen. Man måste komma till rätta med ineffektiva priskontroller, dålig marktillgång, snåriga regelverk, stränga bullerregler och långa överklagandeprocesser. Boverket har konstaterat att de flesta av problemen beror på ineffektivt utnyttjande av det befintliga beståndet. Då hjälper inte att kasta pengar på ett trasigt system. Speciellt inte när pengarna hämtas in genom att skadeskjuta en populär och jobbskapande reform som minskar svartjobben. Stefan Löfven bör snarast montera ned det fuskbygge han nu har påbörjat.