Jag är inte rasist och har inget emot invandrare men vi kan inte ta emot alla kriminella invandrare som mördar och våldtar. Vem har inte hört den meningen förut? När jag var 16 år förändrades något i Piteå. Vi fick invandrare, flyktingar, till vår lilla stad. En stad som fram till dess haft ytterst få mörkhyade invånare där jag var en av dem. Fram tills denna tidpunkt hade jag sett hur folk tittade på mig med undran och nyfikenhet i blicken, inte bara fientliga blickar även om de fanns. Men nu, förändringen var radikal eftersom blickarna av misstänksamhet, fientlighet och rädsla infann sig. Nu blev jag en svartskalle bland alla andra, de där invandrarna som bara levde på socialen, fick fina kläder och lägenhet. På hårt arbetande svenskars bekostnad, som fick kämpa för pengarna för att ha råd med samma saker.
Detta skapade en stark ovilja och misstro till invandrare som i grunden byggde på två saker; rädsla och okunskap. Rädsla för det okända och okunskapen om hur saker och ting verkligen var, gjorde att många bildade sig en uppfattning om ”sanningen”, att invandrare kom hit och snyltade på oss svenskar och begick brott.
I dag, säger många att invandringspolitiken är misslyckad eftersom vi tar in för många invandrare. Alla ”vet” att de tar våra jobb, våldtar svenska kvinnor och är kriminella. Integrationspolitiken är misslyckad i två avseenden och endast i två avseenden: anpassning i samhället och sysselsättning. Sysselsättning eftersom flertalet invandrare inte får arbete i den utsträckning som deras kompetens gör gällande. De hamnar ofta i tunnelbanan, taxi, städ eller andra lågstatus yrken trots att de kanske har specialistkompetens i vissa fall och akademisk utbildning i flera fall. Det är ett misslyckande att vi inte lyckas ta vara på deras kompetens.
Anpassningen i samhället är svårare att få till, eftersom det är två parter som måste samarbeta, den enskilda individen och samhället som måste ge individen förutsättningarna att lyckas anpassa sig till samhället. I det fallet är det bland annat språk, placering i landet och stöd för de som har traumatiska minnen att bearbeta som gäller. I de två fallen är integrationspolitiken ett misslyckande och där har staten en del att arbeta på. Men att vi tar in för många invandrare? Nej, vi har verkligen råd och vi är även skyldiga att hjälpa andra som har det svårare än vi.
Det här med att de tar våra jobb, vad är våra jobb egentligen? Som det är nu, är många invandrare restaurangägare, driver pizzerior och har många andra arbeten, som de flesta svenskar väljer att inte ta. Så, vilka jobb tar de ifrån oss?
Kriminalitet. Jo, det är många invandrare som är kriminella men inte alla. Jo, det är många invandrare i svenska fängelserna men av någon anledning menar man oftast mörkhyade invandrare och inte ljusa invandrare. Det är ett fåtal av alla invandrare som kommer till Sverige som är kriminella men tyvärr märks de mer än de andra, särskilt om de är mörkhyade. Det kommer alltid finnas kriminella element i alla folkgrupper oavsett kön, etnisk tillhörighet, ålder, religion eller nationell tillhörighet. Men ett samhälle formar sina invånare lika mycket som invånarna formar samhället och tillåter vi invandrarfientlighet får vi till slut ett samhälle som är invandrarfientligt. Transportarbetareförbundet har tagit ställning, Socialdemokraterna har tagit ställning och jag har tagit ställning: Allas lika värde ska gälla i Sverige oavsett vilket land du är född i, vilken religion du tillhör eller vilken hudfärg du har. Ett öppet mångkulturellt Sverige vill jag leva och dö i!