Den fråga som fick störst genomslag i Almedalen var införande av ett fungerande arbetsplatsförlagt lärlingssystem i gymnasieskolan. Lärlingsutbildning nämndes i nästan alla tal som partiledarna höll men det var Folkpartiets Jan Björklund som kom med ett konkret och detaljerat förslag om hur det kan genomföras.
Småföretagarnas Riksförbund har i flera år påtalat vikten av att stärka kopplingarna mellan skola och näringsliv och menat att detta borde göras genom att införa ett lärlingssystem i gymnasiet som såväl företag som elever kan ta till sig och dra nytta av. Incitament måste finnas för båda parter så att systemet får det genomslag som behövs för att få ut ungdomar i arbetslivet tidigare och i mycket större utsträckning än i dag.
Redan 2010 rapporterade vi hur lärlingssystemet Österrike fungerade och erbjöd intresserade riksdagsledamöter att på plats studera saken med utnyttjande av våra kontakter där. Med beklagande konstaterade vi att intresset inte fanns. Vi fortsatte emellertid att propagera för saken i debattartiklar och i direkta kontakter med ledamöterna.
I april i år presenterade vi en omfattande rapport om lärlingssystem i Danmark. Rapporten sändes till alla riksdagsledamöter och diskuterades senare vid ett möte där representanter för 6 av 8 politiska ungdomsförbund deltog.
Vi inledde Almedalsveckan redan dag ett med en välbesökt paneldebatt om hur ett fungerande lärlingssystem i gymnasiet skulle kunna sänka den svenska ungdomsarbetslösheten dramatiskt. Under veckan som följde fick vi sedan kvitto på att vi fått respons på vårt idoga arbete under åren. Enheten om att förbättra och förändra lärlingsutbildningen i den svenska skolan var närmast total och slutligen lade utbildningsministern fram ett genomarbetat förslag som till mycket stora delar var detsamma som vi propagerat för. Eleverna skall kunna anställas av de företag som de lärs upp av och få avtalsmässig lön för den tid som de arbetar på företaget. Företagen kompenseras till 80 procent för lönekostnaderna genom statliga bidrag och kan dessutom få ett handledarbidrag. Incitamenten för båda sidor finns på plats till en kostnad som beräknas till cirka två till tre miljarder per år vilket kommer att betala sig genom en lägre arbetslöshet.
Småföretagarna är glada att konstatera att ett ihärdigt arbete med att framföra goda idéer lönar sig och att det finns politiker som lyssnar och tar till sig. Vi är också förvissade om att ett väl fungerande arbetsplatsförlagt lärlingssystem kommer att ge många ungdomar riktiga jobb i en tidig ålder. Samtidigt ger det, framför allt landets småföretagare, möjlighet att till acceptabla kostnader anställa lärlingar och utbilda dem till väl fungerande medarbetare.