I Piteå bor knappt hälften av invånarna på landsbygden. Det är en avsevärt större andel än i de flesta andra kommuner. Detta är ingen slump utan resultatet av en medveten kommunal politik förd under många år. Denna politik har inte ändrats och vi socialdemokrater kommer att fortsätta se till att såväl stad som land kan utvecklas efter sina förutsättningar. Däremot har landsbygden generellt haft tuffa tider i hela Sverige. I jämförelse med alla EU-länder är Sverige det land där utflyttningen från landsbygden är som störst. Något som har skett under alliansens snart åttaåriga regeringsinnehav.
Läser man PT:s insändarsida så kan man lätt få uppfattningen att landsbygden i Piteå nu läggs ned och alla skolor stängs och barnen får åka miltals till nästa skola. Det är en väldigt osaklig debatt, kanske främst beroende på det förestående valet och önskan att locka väljare. Vi har full förståelse att de som kanske förlorar sin skola starkt ogillar det och argumenterar för sin sak. Det är naturligt. Men barnen, skolan och landsbygdsutvecklingen skulle tjäna på en mer nyanserad och saklig debatt.
Bakgrundsfakta visar att Piteå har många skolor inom grundskolan. Förra läsåret hade vi 28 skolor. Kommande läsår blir det 27. Av dessa 27 ligger merparten på landsbygden. Beroende på hur man definierar Piteå centrum så blir jämförelsen olika. Enligt de gamla rektorsområdena så finns det fyra skolor inom Piteå C och 23 skolor på landsbygden. Om man räknar in Öjebyn, Munksund och Pitholm till centrala Piteå (vilket inte alla håller med om) så blir det elva skolor i centrala Piteå och 16 skolor på landsbygden kommande läsår. Vi använder den senare definitionen fortsättningsvis.
En jämförelse mellan stad och land och också några närliggande kommuner visar följande vad avser antal skolor per tusen invånare:
n0,45 skolor i Piteås centrala delar.
n0,94 skolor på vår landsbygd.
n0,65 skolor i Piteå som helhet.
n0,54 skolor i Luleå.
n0,58 skolor i Skellefteå.
Dessa fakta visar att vi i Piteå för en skolpolitik för en levande landsbygd och det kommer vi socialdemokrater fortsätta göra, oaktat alla påhopp på insändarsidan. Att stänga en skola är aldrig populärt, men om man sitter i ansvarig ställning måste man också våga ta svåra beslut. Verkligheten är sådan att antalet elever har minskat med 20 procent, eller 1 100 elever, sedan år 2000 vilket motsvarar cirka 50 klasser färre. Då kan man inte stoppa huvet i sanden och säga att allt ska se ut som det alltid gjort. Det är inte att ta ansvar för helheten.
Under samma tidsperiod har antalet invånare 65 år och äldre ökat med 2 100 personer eller cirka 30 procent. Antalet 80 år och äldre har ökat med 480 personer, eller cirka 28 procent. För att klara den utmaningen måste det finnas en rörlighet i budget och organisation. Så även om det är ett svårt beslut att stänga en skola så är det ibland nödvändigt. Vi litar på att våra professionella inom skolan och vår barn- o utbildningsnämnd kan göra de rätta avvägningarna och fatta de nödvändiga besluten. Men vi socialdemokrater lovar att förändringar ska fördelas rättvist mellan landsbygd och stadsbygd.
Om vi socialdemokrater får fortsatt förtroende att leda vår kommun, så kommer landsbygden fortsättningsvis få förutsättningar att utvecklas och såväl neddragningar som satsningar ska fördelas så rättvist som möjligt mellan stad och land. Men målet med skolan måste hela tiden vara att ge alla barn möjligheter till den bästa utbildningen på sin skola.