Kraschade drömmar?
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Att gå ut med den tolkningen, när alla som läst min artikel då förstå att Manuel Ferreira är ute och söker sympatier hos de s-väljare som inte är insatta i utredningen, är en osmaklig men typisk taktik av en socialdemokrat. Manuel Ferreira måste skilja på ointresse/okunskap och dumskallar, som är två helt skilda saker. Klarar han inte av det så ...
Om man är seriös när man uppger statistik i procent, så ska man uppge vad som ingår i siffrorna, vilket Manuel Ferreira inte gjorde. Ungdomsarbetslösheten november 2009 var cirka 23 procent. Men det innebär inte att alla 23 procent ungdomar sitter och rullar tummarna. I den siffran finns alla de arbetslösa studenter som nu efter 2007 räknas som arbetslösa.
Dessutom ingår också alla de som är i yrkesutbildning och andra åtgärder i Arbetsförmedlingens regi. Så Arbetsförmedlingens redovisning av den öppna arbetslösheten i länet till cirka åtta procent stämmer nog rätt så bra. Men visst är det större (s)prängkraft med 30 procent som Manuel Ferreira uppger. Statistik kan användas till mycket, som dessutom kan vara mer en lögn än en sanning.
Det är inte bra med arbetslösa ungdomar, varken för de själva eller för samhället. En tröst i bedrövelsen kan väl då vara att 2011 blir det en vändpunkt då pensionsavgångarna blir större än vad ungdomsgrupperna kan fylla upp. Så en uppmaning till alla ungdomar: Studera och höj eran kompetens, för snart får ni det svettigt när ni ska se till att alla pensionärer kan få ut sin pension, för då är det på er det hänger. Det är det systemet som Socialdemokraterna tillsammans med allianspartierna har kommit överens om, så det blir ingen skillnad oavsett vilken regering som tillträden efter valet 2010.
Avslutningsvis funderar jag om inte Manuel Ferreira har hamnat på fel planet när han påstår att man "via internet och de olika bloggar som finns där" kan hitta sanningar. I min politiska värld finns ingen sanning, men oherrans många åsikter. Med den inställning så blir det inte så många drömmar som kraschar, men däremot avundas jag inte Manuel Ferreira som lever i en värld där man inte behöver tänka själv, det är bara att gå in på internet. Jag tänker på samhället i George Orwels bok 1984. Så kraschade drömmar kommer nog Manuel Ferreira att få uppleva många gånger i sitt liv, kanske redan med denna artikel.