Signaturen ”Pitebo” undrar (PT 27 oktober) vad flyktinginvandringen kostar och är liksom jag inte nöjd med Helena Stenbergs svar. Vi i Piteå får både betala nu och med fördröjning. Oavsett om det är EU, staten eller kommunen som betalar. Statens utgifter kommer först. Efter två år upphör statens direkta kostnader, vilka då övertas av kommuninvånarna. Flyktinginvandringen är en process som pågår över tid. Den kan delas upp i omedelbara utgifter, kommande kostnader och vad pengarna i stället kunnat användas till.
Piteå har under lång tid, jämfört med andra kommuner, tagit emot ett litet antal flyktingar. Situationen har dock förändrats. Stenbergs svar visar att Piteå varken har analys eller budget vilket gör att hennes svar förvirrar mer än klargör. Hon tycks uppleva det som att Migrationsverkets personal är en pluspost; lön från staten, betalar skatt i kommunen. En annan pluspost är att dessa och flyktingarna konsumerar varor i kommunen och då gynnas kommunen. Tänkesättet är likartat med flyktingindustrins kalkyler av vinst.
Regeringens metod är fördröjning. Vården, skolan, omsorgen, bostadsmarknaden och en nära omöjlig integration in i svensk arbetsmarknad kommer sluka pengar vi inte har. Flyktingarna saknar pengar och vi måste betala för deras tandvård, deras sjukvård och deras barns skolgång. Regeringen har därför aviserat en kombination av skattehöjningar, besparingar, omfördelning av bistånd samt att låna upp pengar på den internationella kreditmarknaden. Detta måste vi framöver betala.
Jag har gjort en baklängesberäkning eftersom pengaflödet just nu går från stat till kommun. Statens utgifter till kommunen är ju tänkta att täcka kommunens kostnader. Vi betalar alla skatt, typ moms, till staten. I den statliga börsen blandas alla intäkter och en del använder staten genom Migrationsverket för flyktinginvandring.
Antalet flyktingar i Piteå kommun måste också beräknas utifrån samtliga flyktingar som befinner sig på alla Migrationsverkets platser. När jag var i Långträsk för 1,5 år sedan så fanns det cirka 40 ensamma och 25 stycken som var i familjer. Fastighetskontoret hyr ut lägenheter i Långträsk. Detta är en kostnad (i kommunbudgeten redovisad som intäkt) liksom de privata uthyrarnas intäkter från Migrationsverket.
Enkla utslussningslägenheter kan kosta mellan 1800-2300 kronor per dygn. Vid Migrationsverkets upphandling av boendeplatser lämnar leverantören det pris han/hon erbjuder. För närvarande är takpriset (max pris) 200 kronor för logi och 150 för kost per person och dygn.
Exempel: Månadskostnad för två vuxna och ett barn under 11 år.
2 gånger etableringsersättning á 6 300 kronor.
1 barnbidrag 1 050 kronor.
1 bostadsbidrag 2 500 kronor.
1 etableringstillägg 800 kronor
Total kostnad: 16 950 kronor. Etableringsersättning betalas till nyanlända som har en tvåårig etableringsplan hos Arbetsförmedlingen, som innefattar SFI, kurs i samhällsorientering och arbetsförberedande aktiviteter.
Månadsersättningen till en vuxen är cirka 2 100 kronor och hälften per barn. Drygt 22 000 kronor per månad kostar denna familj. En schablonkostnad (i kommunbudgeten en intäkt) tillkommer och för 2015 är det 83 100 kronor för barn samt vuxna som inte har fyllt 65 år. Äldre kostar 52 000 kronor.
Eftersom Piteå är välvilligt inställt till ensamkommande barn och flyktingmottagning enligt kommunfullmäktigebeslut 2014 tillkommer en generellt årlig kostnad på 722 500 kronor. (Migrationsverket betalar ut en årlig ersättning på 500 000 kronor per kalenderår till de kommuner som har en överenskommelse om mottagande av asylsökande ensamkommande barn. De kommuner som har en överenskommelse med länsstyrelsen om att ta emot nyanlända personer, får för varje år överenskommelsen gäller en grundersättning. Summan för 2015 är 222 500 kronor.)
Boendeplatser för ensamkommande barn och ungdomar som fått uppehållstillstånd kostar 1 600 kronor per dygn för varje plats. Om den kommunala platsen är belagd kostar det ytterligare 300 kronor per dygn. Det finns 10-talet olika kostnader (bidrag) kommunen kan söka hos Migrationsverket. Flyktingar genererar inga större intäkter på fyra år. Asyl och kommunintroduktion tar närmare två år. Två eller tre år efter kommunintroduktion arbetar bara runt 15 till 20 procent av flyktingar enligt SCB. Arbetsmarknadsprogram räknas som arbete i den här statistiken. Få flyktingar kommer i arbete fyra år efter ankomst och de som jobbar har ofta låg lön.
Självklart kan och borde Piteå kommun redovisa kostnaderna för flyktingmottagningen. Vad som är än viktigare är en budget för de kommande utgifterna då de statliga bidragen upphör. Självklart ska vi försöka göra det bästa för att ge människor en fristad i sin flykt från krig. Kan dock vara värt att veta vad det kostar. Och världens fattiga hjälper vi nog bäst på plats.