Kärnkraftsrädslan är i avtagande
Inställningen till kärnkraft har förändrats med tiden beroende på ökade kunskaper, skriver Birger Lundman i en debattartikel. På bilden ser vi kärnkraftverket i Oskarshamn.
Foto: Mikael Fritzon / SCANPIX
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
reaktor för el-och värmeproduktion i Ågesta. Den kom att förse Farsta med fjärrvärme under tio år. I slutet av 60-talet ställde sig samtliga politiska partier bakom en satsning på kärnkraft, en satsning som gjort oss till ett av världens minst fossilkraftberoende länder. Kombinationen av vattenkraft och kärnkraft visade sig vara en bra "blandning".
Den 28 mars 1979 inträffade kärnkraftsolyckan i Harrisburg i USA. Då nyheten spreds över världen förlorade många av våra politiker "fattningen". De sprang runt som "yra höns" och krävde att kärnkraften skulle avvecklas.
Det fanns dock en del sansade politiker som manade till en noggrann utvärdering. Den borde ha gjorts. Trots konstruktionsbrister, trots alla fel som begicks, trots en partiell härdsmälta, var reaktorn byggd så att ingen enda människa kom till skada på grund av radioaktiva utsläpp. Harrisburg-
olyckan blev ändå en påminnelse om hur viktigt säkerhetsarbetet vid kärnkraftverken är. Tekniska brister åtgärdades, och risken för mänskliga misstag minskade genom bättre träning och ett nytt säkerhetstänkande.
Folkomröstningen: Året efter Harrisburgolyckan genomfördes en folkomröstning om kärnkraften. Tidpunkten var illa vald, då svenskarna var uppskrämda efter olyckan och okunskapen om kärnkraft var stor. Om man ställt frågan "ja eller nej till kärnkraft" så skulle sannolikt nej-sidan ha vunnit en klar seger. Nu blev det tre linjer.
Linje 3, som stöddes av Centerpartiet, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet krävde en snabb avveckling inom tio år. Linje 1 (Moderaterna) och linje 2 (Socialdemokraterna och Folkpartiet) önskade en villkorad avveckling utan att ange tid. Linje
3 stöddes av 38,65 procent av befolkningen.
Inställningen till kärnkraft har förändrats med tiden beroende på ökade kunskaper, men fortfarande anses det "lönsamt" att skrämma människor för reaktorhaverier, för utbränt kärnavfall och uranbrytning. Nätverket mot kärnkraft och uranbrytning i vårt län har tydligen tagit på entreprenad att sprida osanna uppgifter om bland annat uranbrytning.
En kvinnlig debattör, representant för samma nätverk hemmahörande i Arvids-jaur, påstod i en insändare att strålningen från uran kunde påverka arvsmassan, och jämställde strålningen från uran med röntgenstrålning. Man får hoppas att det rörde sig om en kraftig underskattning av läsarnas kunskapsnivå.
Sedan de förra motståndarna till kärnkraften Centerpartiet och Kristdemokraterna svängt i kärnkraftsfrågan så finns det kvar en skepsis mot kärnkraft hos vissa grupper inom partierna. I en debattartikel under rubriken: "Avveckla kärn- och kolkraften" utvecklar Ina Järlesjö, Kristdemokraternas kvinnoförbundets, åsikter i kärnkraftsfrågan. Ni accepterar tydligen inte upprustning eller utveckling av kärnkraftens kapacitet, och gör då gemensam sak med Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Så långt går inte Socialdemokraterna. Ina Järlesjö kommer med en del påståenden som jag ej kan bedöma om det rör sig om kvinnoförbundets åsikter eller om det är debattörens egna.
Uranbrytning: Du skriver: Uranbrytningen medför hälso- och miljöfarliga för-
oreningar. Kommentar: Uranbrytning påbörjades redan på 1800-talet, och under den tiden och långt senare var radonhalten i gruvorna en allvarlig hälsorisk. I dagbrott eller i moderna urangruvor är inte hälsoriskerna större än i annan modern gruvverksamhet.
Kärnavfallshantering. Du påstår att det inte finns säkra lösningar för förvaring av utbränt kärnbränsle. Kommentar: Inget annat land i världen har kommit så långt på detta område som Sverige. Den presenterade metoden för djupförvar bygger på principen att avfallet ska isoleras från biosfären genom flera av varandra oberoende barriärer med olika verkningssätt och olika uppgifter.
I dagens reaktorer tas bara cirka fem procent av energiinnehållet till vara, och resten finns kvar i avfallet. Med den så kallade transmutationsmetoden kommer framtida reaktorer kunna använda kärnavfallet som bränsle och det skulle medföra att slutavfallet skulle minskas drastiskt, och förvaringstiden skulle bli mindre än 1 000 år.
Livscykelanalys: Du skriver: Under kärnkraftens livscykel sker också utsläpp av koldioxid, men mindre än för de flesta fossila bränslen men långt mer än för förnyelsebar energi som vindkraft. Kommentar: Vattenfall har gjort en livscykelanalys över koldioxidutsläppen för olika typer av elproduktion och kommit fram till följande resultat: Vattenkraft: 5 gram per kilowattimme, g/kWh, kärnkraft 3g/kWh, vindkraft: 10 g/kWh och kolkraft: 700 g/kWh. Det finns fler undersökningar som visar liknande resultat. Varifrån har du fått din information?
I dag har vi en överproduktion av elenergi, men i framtiden blir det nödvändigt att ersätta fossila fordonsdrivmedel med eldrift, och då behövs vattenkraft, kärnkraft och vindkraft. Att ersätta kärnkraft med vindkraft är ur ekonomiskt synpunkt ansvarslöst, eftersom vindkraft är dubbelt så dyr att producera.
I dag betalar vi på våra elräkningar 25 öre extra för varje producerad kilowattimme vindkraft, medan kärnkraftindustrin betalar en effektskatt, som inget annat energislag drabbas av. Mattias Rapp, vd för Svensk Vindindustri, anser att det i dag inte är lönsamt att investera i vindkraft, och han kräver att regeringen inför ett bättre stödsystem för att utbyggnaden inte ska stanna av.
Kan det vara rimligt att ytterligare "göda gökungen" vindkraft?