It-jobben lämnar Sverige - om inget görs
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Vi bevittnar nu hur innovationskompetensen flyttar till länder som Baltikum och Indien och hur konkurrensen därifrån hårdnar allt mer. Varje vecka får vårt företag i genomsnitt ett par telefonsamtal och mejl från it-företag från dessa länder som erbjuder kvalificerade it-tjänster till en tredjedel eller en fjärdedel av priset här hemma. Det handlar om spjutspetsjobb som enligt politikernas scenario inte kommer att flytta utomlands, trots att detta sker hela tiden. Denna utveckling menar jag är ett direkt resultat av Sveriges oförmåga att ta tillvara den it-kompetens vi hade under it-erans glansdagar.
På regeringskansliets hemsida kan man samtidigt läsa att den it-politiska strategigrupp har till uppgift att "förvalta Sveriges tätposition på it-området". Uppenbarligen hade den förra regeringen inte insett att det inte längre finns någon tätposition att förvalta. Nu är det upp till den nya regeringen att bekänna färg på it-politikens område.
Faktum är att svenska företag är i dag sämst i Skandinavien på att använda sig av e-handel. I Finland har regeringen nyligen tillsatt en chef för it i offentlig sektor och alla finska medborgare har en egen elektronisk id-handling. Danska medborgare har tillgång till alla sina patientjournaler från 1977 och framåt via internet. I bredbandsligan har Sverige halkat ner från en ledande position till en sjundeplacering sedan slutet på 1990-talet enligt en nyligen genomförd undersökning av Strategy Analytics. Normal bandbredd i Sverige är 2-20 Mbit, medan man i Tokyo har tillgång till en bandbredd på 500 Mbit.
Det som skiljer Sverige från länderna i exemplen ovan, och som gör att vi blir omsprungna, är den totala bristen på konkreta visioner och tydlig styrning från politikernas sida på it-området. Politikerna sticker huvudet i sanden och tror att marknaden kan sköta allting. Den nya regeringen måste nu visa att it är en prioriterad sektor så att vi inte fortsätter att tappa mark till andra länder.
Här är några förslag på åtgärder:
Rationalisera it i den offentliga sektorn och förverkliga visionen om 24-timmars myndigheten. Här har andra länder kommit betydligt längre än oss. Det behövs enhetliga it-lösningar för alla myndigheter. Varje myndighet har i dag sina egna intressen och budgetar och bygger sina egna it-system, vilket är ett gigantiskt slöseri med skattemedel.
Företagsreglerna måste förenklas och förbättras. Det är svårt att starta företag i Sverige om man inte vill ansvara med sin personliga ekonomi och har de 100 000 kronor som krävs för att bilda aktiebolag. Som företagare tvingas man också avstå från trygghetsförmåner som a-kassa och sjukskrivningsmöjligheter. Många små it-entreprenörer skulle bli hjälpta av bättre regler på dessa områden.
Skapa fler och enklare finansieringslösningar för nystartade it-företag. I slutet av 90-talet öste investerarna pengar över internetföretagen. När it-bubblan sprack försvann plötsligt alla finansieringsmöjligheter och små innovativa it-bolag kunde inte hitta riskkapital för att utveckla sina ideer. Detta tror jag är en viktig anledning till att Sverige har dränerats på it-kompetens, vilket visar sig i svårigheten att få tag på programmerare.
Utbilda fler programmerare, så vi inte tvingas köpa it-tjänster i Indien eller Baltikum. Tyvärr har it-bubblan svärtat ner branschen så att ungdomar inte längre vågar satsa på it-utbildning. Man måste visa att det finns en framtid för ungdomarna genom kraftfulla politiska initiativ.
Näringsminister Maud Olofsson måste tillsammans med sin it-minister Åsa Thorstensson skaffa Sverige en it-politik värd namnet. Frågan är om det finns det någon chans att rädda de innovativa it-jobben i Sverige, eller om tåget redan gått?