Det är ett styrkebesked att industriavtalet även denna gång behåller sin position som norm för svensk lönebildning. Detta är viktigt eftersom exportindustrin avgör exportnationen Sveriges ekonomiska situation. De lönekostnader industrin orkar bära måste därför vara det tak som andra branscher rättar sig efter.
Industrins lönenormerande roll är bra både för företagen och för de anställda. Det är lätt att glömma det kaos som rådde i lönebildningen under 70, 80 och början av 90-talet. Då kunde lönerna öka med 30 procent under tre år. Huggsexan om lönerna skapade inflation och kostnadskriser. Alla strävade efter att få mest vilket ledde till att ingen fick reallöneökningar och att många blev arbetslösa.
Från LO-fackens håll har det gjorts olika försök att angripa industrins normerande roll. Det kan handla om krontalspåslag, lönepotter och andra branscher som av olika anledningar vill ha högre löneökningar. Gemensamt för dessa försök är att de alla har som konsekvens att lönenormeringen sätts ur spel. Om sådana angrepp lyckas kastas vi tillbaka till huggsexans tid. Medlingsinstitutets generaldirektör Claes Stråth är tydlig när han poängterar att det bara ska finnas en normering, nämligen de 6,8 procent som industrins parter nu förhandlat fram för de kommande tre åren. Industrins avtal måste vara det kostnadstak som gäller även för andra branscher.
Avtalet innehåller positiva villkorsändringar om bland annat flexiblare arbetstidsförläggning och bättre regler om övertid. Detta tillsammans med avtalslängden tre år gör att planeringsförutsättningar för Sveriges exportindustri blir stabila. Som ett litet exportberoende land med en egen valuta kommer vi alltid att vara utsatta. Kronans starka ställning hänger tyvärr samman med Europas kris och inte med att vår produktivitet skulle ha ökat extremt. Innebörden är att Sveriges relativa kostnadsläge blivit klart sämre.
Enbart löneökningar som motsvaras av produktivitetsökningar är hållbara, allt annat leder till arbetslöshet. Det är bara ute i företagen som betalningsförmågan kan skapas. Om industrins norm respekteras av alla bidrar det till en sundare lönebildning. Det är avgörande för landets ekonomi.