Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Bo Persson har kommenterat några frågor som jag riktade till Helène Goudin. (PT den 21 respektive den 15 december). Frågorna gällde hur hon har kunnat gå från socialdemokratin till borgerligheten och från EU-motståndare till anhängare.<br /><br />Strongt gjort, tycker Bo P, att bryta med sina tidigare preferenser. Jo det är ingen skam att ändra sig! Jag ville bara ha bekräftat att så var fallet. Jag ville också att Helène skulle få förklara varför hon har brutit med sina tidigare ståndpunkter. Jag befarar nämligen att skälen inte är så goda.<br /><br /><br /><br />I väntan på att Helène ska svara, så hjälper Bo P dock till att styrka den misstanke jag, liksom Birgitta Pettersson före mig, hade om hur väljarna uppfattade Junilistan vid EU-parlamentsvalet. Uppenbarligen trodde många att Junilistan var ett EU-skeptiskt parti. Bo P visar sig höra till dem som fortfarande tror så! Men enligt sitt ideprogram företräder Junilistan "den breda svenska opinion som är för fortsatt EU-medlemskap".<br /><br />Vi som är mot, vi som är kritiska - och särskilt vi som är socialdemokrater - bör vara väl medvetna om var Junilistan står och hur Helène har ändrat sig. Så vi inte misstar oss när det blir val till hösten.<br /><br />
