I Maud Olofsson lilla företagsland
Manuel Ferreri ställer frågan hur många av smårföretagarna som skulle ha gått i konkurs utan hjälp och hur många skulle ha kommit igång igen i Maud Olofsson småföretagsland. (Arkivbild)
Foto: Jens Ökvist
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Den blommande novellprosan som ni utvecklar i er debattartikel är fascinerande, men jag måste påminna Maud Olofsson inte bara om Laval-problematiken som tog regeringen på sängen och lever vidare under de omständigheterna vi känner till. Hade alliansregeringen varit snabb nog, agerat omedelbart när det hela inträffade, då hade bara facket, mest på grund av sitt aggressiva agerande döms att böter. Det blev aldrig tal om undantag, arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin lugnade folk med budskap att allt skulle ordnas på rätt sätt. Regeringens passiviteten utan intervention blev ett bakslag.
Då kan man förstå logiken i er artikeln att "det måste också finnas en flexiblare arbetsrätt, lägre ingångslöner" med mera. Vilken arbetsmarknadsfilosofi ni har! Nybörjare, både ungdomar och andra, har alltid haft mycket lägre lön. Carnegie-affären, där landets invånare fick betala för detta utan förklaring vart pengarna som försvann tagit vägen är ett exempel på paradoxalt kriterium när man jämför med Saab-historien.
Under den ekonomiska krisen fick flera EU-länder utan budgetunderskott eller ett underskott mindre än tre procent, lov från CBE, att överskrida dessa magiska tre procent vid behov. Meningen med detta var att motverka arbetslöshet. Alla EU:s länder gjorde det. Inte Sverige som då redan hade en budgetunderskott på - 5,2 procent. I dag i krisens nedvarvning har vårt budgetunderskott minskat till - 2,7 procent, det vill säga att under krisen manövrerade rege-
ringen att fylla på statskassan med 2,5 procent. Inte illa, eller ...
Det skulle vara intressant att höra hur Maud Olofsson och finansministern Anders Borg skulle förklara det till nationen? Ja... Vi vet, svenskarna betalade för det med 120 000 arbetslösa. Från en arbetslöshet på 5,4 procent till tio procent, ungefär fyra procent fler arbetslösa efter att alliansen tog över. Det är inte så mycket att var stolt över, Maud!
Under krisen har många svenska små företag saknat likviditet och kredit som var ett måste för att överleva. I Maud Olofsson småföretagsland, hur många av dessa skulle ha gått i konkurs utan hjälp och hur många skulle ha kommit igång igen? I EU länderna har de flesta regeringarna tillåtit statlig intervention och i många fall givit möjlighet till krediter. Många småföretag som annars skulle ha gått i konkurs har på detta sätt klarat sig, och detta gäller även en hel del stora företag. Om inte skulle arbetslösheten ha varit mycket större än det blev. Naturligtvis har nu dessa länder fått ett stort budgetunderskott, men mindre på individens bekostnad, det är det som är värde att notera.
Om man ska jämföra dessa insatser med dem som inte gjordes i Sverige, konstaterar man att allt som gjordes från regeringens sida var för att hjälpa regeringen där medborgare offrades. Denna förnyelse, denna nytänkande kreativitet som ni talar om, är inget annat än en lek med ord eftersom den bringar ingenting nytt till Sverige.